en sån där jobbig människa.

jag är verkligen en sjukt jobbig människa. efterhängsen och påträngande. man blir liksom aldrig riktigt lämnad ifred av mig. jag är en sån där som ska krypa upp bredvid en i soffan när man kollar på film. älskar att kramas. är det lite kyligt tycker jag det är en perfekt ursäkt för att sticka in händerna under armen på en. att hålla handen är för mig nåt heligt, jag kan gå runt och le en hel vecka efteråt. såna där saker kan vara sjukt obehagligt för vissa. men jag har liksom ett enormt behov av närhet, lite som ett barn är jag nog. men jag fick ju aldrig hålla handen när jag var liten (min mamma tyckte jag hade för svettiga små tchocka händer) och vi är ingen familj som kramas och sånt, så jag tror egentligen bara jag behöver ta igen lite. men varför har jag ett sånt sjukt behov av närhet när ingen av mina bröder har det? varför känner jag mig alltid ensam? för att toppa hela grejen lider jag av ständig sällskapssjuka och är extremt känslig. vissa saker blir man bara inte klok på..!

det där med facebook tags.

hade jag varit mannen till höger i bild skulle jag tagit bort taggen..

hurtiga jag.

gick inte upp förrän 10 idag, är ju tvungen att passa på och snooza innan jag börjar på malkars.. hehe. anyways, idag har jag varit sjukt "hurtig" som sandén så lämpligt uttryckte sig. har bland annat hunnit med: ca 12 maskiner tvätt, frosta av frysen, gnugga bort målarfärgen i badkaret och i handfatet med svinto (samt rengöra resten av bardummet), gå två långa promenader, varit på ett spinningpass, ätit på subban med weidman och sandén, samt sitta ute i solen och läsa i min bok. tur man är ledig ibland..! men eftersom mitt middagssällskap skulle gå till cancergrillen så är jag hemma igen för att fortsätta med tvätten, och för att duschilera då också, såklart..


mina nya duschkompisar


låna aldrig elsas mp3.

puh, det var nästan så att jag inte klarade mig hem från dragsö, vilken fruktansvärd musik! det var i princip den här videon jag hade i bakhuvudet som räddade mig. förutom linda bengtzing bjöds det på lena ph, beatles, mikael wiehe, shanties och diverse schlager i en salig blandning. (och ja, jag var tvungen att googla fram artisternas namn..). men nu vet jag ju att jag aldrig mer behöver låna elsas mp3-spelare. skönt.

helt klart en vinnare.

för att få in rätt stämning på jobbet använder vi PJ, me like!

direkt otchuusigt.


båtmössa, löskrage samt halv m/48. mjusch, me dont like!

psykiskt labil - check.

nog för att jag alltid varit lite konstig, men nu börjar jag bli lite orolig för om jag inte gått och blivit psykiskt labil ändå.. har blivit alldeles överkänslig, tar åt mig av allt och så vaknar jag ibland mitt i natten av att tårarna rinner och jag håller på att krama sönder einar. läskigt! men har ju sovit lite konstigt de här veckorna så hoppas det bara är just det, så allt löser sig snart, för så här vill man ju inte vara, värsta psykfallet. nästan så man skrämmer sig själv ju!

och där lämnade jag dem.

efter att ha jobbat till åtta igår kväll var det dags för utgång med weidman och karlsson, för en gångs skull passade deras dansupplägg mig bra, var ju tvungen att gå upp vid sju-tiden idag. klockan är lite efter halv tio då ett par glada tjejer kliver in genom dörren med en box black tower (såklart). jag har fortfarande mjukisbyxor och letar efter min lugg.. men med hjälp av några glas vin, falukorvssmörgåsar, spotify, facebook och en plattång, samt karlssons före detta fulla flaska hårspray är vi så äntligen färdiga.
för att hylla våra gamla minnen blir första stoppet pm, där weidman blev oerhört besviken över att världens bästa bartender inte jobbade (som vanligt), men våra kroppar blev i alla fall två kannor cider rikare. weidman, med sin snygghet, charm och sexighet hitar naturligtvis några trevliga kadetter som vi sedan övertalas följa med til statt. varför vi egentligen gick dit undrar jag fortfarande. vad vill du ha för drink? ptjaa, vad som helst utan red bull.. okej. eeeh, den här var inte så god.. åh, fy tusan vad mycket red bull! men jag ville ju inte ha någon red bull..? jahaaa! jag tyckte du sa att det var det du ville ha..!
nästa anhalt var nivå där vår frontfigur hittar många bekanta, karlsson och jag står lite i bakgrunden, förundrade över weidmans förmåga att komma ihåg namn och personer. duktig! men så blev det äntligen dags för det karlsson väntat på hela kvällen - dans på piraten. eftersom jag, som sagt, hade ställt väckarklockan på 0720 i morse så bestämde jag mig för att gå hem för att kunna sova de sista fem timmarna innan den ringde. så där lämnade jag dem, utanför piraten, desperaten, töm och glöm - kärt barn har många namn. det var till och med värt att riva upp halva ena pekfingret i ytterdörren på vägen hem för att inte behöva dansa. tur att man alltid har fina plåster hemma..

att springa för livet.

i tisdags när jag var på väg hem från jobbet hände något sjukt läskigt. när jag kommit upp på möllebacken börjar två fiskmåsar flyga riktigt lågt mot mig, nästan så de snuddar vid mitt huvud, en gång slår den ena fågeln till mig med vingen på knät. jag är verkligen livrädd för fåglar och fick nästan panik. då ser jag en liten dunboll som går på andra sidan vägen, på trottoaren, fattar vad det är som händer, och springer för glatta livet mot ytterdörren.. huuuh, fick känslan av hitchcocks birds ju! me dont like!

jag älskar nystädat.

finns det något bättre än känslan (och lukten) av nystädat och nytvättat? skulle inte tro det! går bara runt här och njuter i lägenheten. tyvärr blev det inte så mycket kvar när jag plockat bort allt skräp så det ekar i hela lägenheten när man pratar.. men blir förhoppningsvis bättre när mattorna kommer på plats, ska bara tvätta dem först, räckte inte att bara piska dem.. annars får jag väl köpa gardiner.. hittade en lampa i bokhyllan, blev perfekt i den (före detta) jättemörka hallen! åh, vad bra det här blev! idag har jag även plockat upp mitt ica-kort och fixat både gymkort och internet. me like! ska invig gymkortet imorrn förmiddag hade jag tänkt, går ett corepass vid 10.
det enda som saknas just nu är nytvättad tvätt..♥

märks att man är hemma igen.

min far fyller 51 i morgon. det är i princip den största anledningen till att jag åkte hem idag, den lilla är att man måste rösta imorrn. men fick reda på varför det var så otroligt viktigt att jag kom hem just när jag stigit av bussen, de behöver fyllechaufför i natt.. snacka om genomskinligt. olle och erik bjöd i alla fall på en deliciös middag när jag kom hem, bestående av (för tjock) korv med svampigt bröd. till efterrätt tänkte jag ta lite av min ben & jerry-glass som jag lämnat i frysen. när jag öppnar dörren och börjar kolla efter den har min svindyra chocolate fudge brownie konstigt nog blivit ersatt av icas vaniljglass med chokladkross. hmm, slår inte riktigt lika högt.. imorgon ska här klippas gräs, handlas, röstas, kalasas och åka till ikea. det märks som sagt att man är hemma..

den långa pärsen.

inget för den känslige!

tog mig sju timmar, två sprayflaskor rengöringsmedel, en halv flaska wc-anka och väldigt mycket tålamod att sanera det här badrummet.. men tusan, vad gott det luktar nu! och blänker gör det så man får ont i ögonen..

chocken.

det var med blandade känslor jag i torsdags gick runt i elsas lägenhet, som nu räknas (jamen, nästan i alla fall) som min. glädjen över att äntligen få flytta hemifrån grumlades av avsmaken inför att någon faktiskt kunnat bo så här i ett halvår (bilder kommer). mögel i diskhon, en mystisk stank inne i badrummet där allt var grådassigt utom toalettskålen som var gulaktig, krasandet under fötterna av allt grus, sängkläderna som såg ut att ha tillhört en hemlös och hundhår överallt. jaja, det var bara att sätta igång. började med sovrummet, eftersom det var där jag skulle bo. var klar ungefär halv tolv och stupade i säng. fredag eftermiddag kom jag hem klockan 17 med två kassar fyllda med städmateriel och starka kemikalier, satte genast igång med hallen, den var färdig runt halv åtta då weidman kom för att kolla på benchwarmers med mig. badrummet fick vänta till idag, lördag. började vid 9 då jag vaknade, lite innan halv fem var badrummet skinande rent, det var så rent att tesB skulle fått tårar i ögonen.

festen fortsätter.


happy thoughts.


en bamsekram, tack.

mina riktigt stora svagheter i livet är hoppet och naiviteten. en sån som jag skulle man kunna lura i vad som helst, tyvärr är det många som gör det också, då blir jag ledsen. eller när folk driver med mig. min familj har drivit med mig i 20 år, det finns liksom en gräns för vad man klarar. brukar själv använda mig av mottot "det som inte dödar härdar", men även där finns ju en gräns. just idag känns det som att ingen står på min sida, trots att jag faktiskt var duktig och fick ett jobb.. det är ensamt just nu och elaka minnen från skoltiden sköljer över mig när jag inser att den enda jag talat med idag är en kompis mamma. just idag skulle jag bara vilja ge upp, låta tårarna rinna och krypa in i en varm bamsekram. men eftersom jag är just idag är ensam, precis som nästan alla andra dagar, blir det som vanligt. man snyter sig och kör igång en feel good-film. ungefär fem minuter brukar man få se innan det är någon gräsmatta som ska klippas, hyllor som ska skruvas upp, buskar som ska planteras eller något som ska handlas. det ska bli skönt att flytta hemifrån.
dags att plocka fram evert..

mitt val av jobb.

klockan var väl runt tolv när jag gladeligen slängde upp dörren och skuttade ut från äldreförvaltningen. jag hade fem minuter innan fått jobbet jag ville ha och ringde nu elsas gulliga mamma karin. hon sa att det var självklart att jag kunde bo i elsas lägenhet (hoppas verkligen elsas erbjudande står kvar bara..) och att jag direkt skulle ringa john som har nyckeln. naturligtvis svarar inte denna jävla john. om jag inte var så blåögd skulle jag nästan tro att han undviker mig, eftersom han inte svarat på varken mail, sms eller samtal på två veckor nu, trots aktivitet på facebook och leveransrapporter på meddelanden. jaja, inte så mycket att göra åt, men, självklart, irriterande eftersom jag gärna hade ställt in packning där samt hämtat mina ölskade skor.
men jag har ju fått jobb så vad har jag att hänga läpp för? drar iväg till biljardcaféet där jag lånar datorn och mauritz ploppar och börjar svamla om att weidman är riktigt snygg, jag veeeet, för alla påminner mig stup i kvarten. eftersom jag då kom att tänka på weidman skickar jag iväg ett sms med eta-förfrågan och får tillbaka att hon beräknar vara framme vid 5, om tre timmar..  ungefär samtidigt går tiden på datorn ut. det är bara att dra regnjackan tätare omkring sig och ge sig ut i haglet som åter igen öser ner i det härliga karlskrona. men victor sa ju igår att jag bara skulle höra av mig om jag ville hänga (eller ha tak), så det gjorde jag. men det visar sig att han dissar mig för persson.. otippat och tungt. men var ska man ta vägen då? ringer weidman och kontrollerar eta igen, den har skjutits fram avsevärt och hon beräknas vara framme ungefär samtidigt som sista bussen hem går. då kan man ju lika gärna åka hem. kalas, bussen gick för tjugo minuter sen, nästa går vid halv sju.. eftersom jag nu var så trött på allt gick jag ner till stationen, köpte en svindyr tågbiljett och åkte hem. väl hemma mobbar de mig för valet av jobb. vilket val av jobb?!


något på gång.

ett missat samtal på mobilen, hmm, hitta.se säger att det tillhör en av resturangerna i borgholm där jag sökt jobb.. det verkar ju lovande. yeye, tänker inte ringa upp nu i alla fall, vill se hur det går med det där andra jobbet först. det är ju lite det jag vill ha. restaurangbranchen och jag drar ju liksom inte riktigt jämnt alltid.. nu ska jag nanna kudde, stenhårt!

min doggie/katt/gris/ko.

den där lilla feta, vita parveln som ligger mellan nackstöden på hatthyllan är meningen ska vara min hund. men jag har länge funderat på vad han egentligen är, eller rättare sagt, vad han egentligen tror att han är.. för jag är väldigt fundersam på just detta. han smyger/ligger på armstöd och hatthyllor som en katt, skäller som en hund, grymtar som en gris och äter gräs som en ko. ibland tänker jag att om denne lille tchockis hade varit en människa hade han nog sett ut som förra årets syteB på malmö, en päronformad och väldigt feminim kille med pipröst. thats my doggie!

att äga vädret.

mauritz frågade idag hur brun jag egentligen är. svaret var:
"så brun som ett blekansikte som jag kan bli.."

idag ägde jag verkligen vädret! farmor hade ju bokat mig vid halv elva för skjuts till akupunktören. när jag går ner vid kvart över tio har hon redan dragit. eeeh, jaha..? hade ju velat följa med så jag kunde hämta mitt paket på posten.. jaja, skit samma, tänker jag, drar på mig bikinin och steker lite. ungefär precis exakt när farmor kommer tillbaka från stan försvinner solen och himlen börjar täckas av svart, regntunga moln. ett nöjt leende sätter sig på mina läppar, jag går gladeligen in och tar på mig lite kläder och börjar att sortera tvätt. för inte finns det väl någon bättre sysslesättning än att tvätta när det regnar ute..?

det bästa med hela historien är att när jag sedan går ner till farmor och farfar föratt kolla vad det var farfar ville ha hjälp med undrar farmor om jag inte skulle kunna åka ner till färjestaden och handla lite åt henne. aha! då kan ju jag hämta mitt paket ändå. packar in doggen och mig själv i bilen och drar iväg. när vi sedan lämnar köpstaden på väg hemåt börjar det regna, men eftersom jag precis varit och hämtat ut mitt paket öppnar jag det och tar på mig min alldeles egna, fina regnjacka.. kärlek!

prime time to tan.

ja, jisses, nu äntligen har värmen kommit. eller, nja, kylan har i alla fall försvunnit, lite varmare vill jag ha det..! dock hinner jag ju aldrig vara ute i solen! igår klippte jag gräset, men nu är ju det gjort.. idag gäller stan med farmor = ingen sol, och imorgon åker jag ju till karlskrona för ett möte vid 11 = ingen sol. mjusch!

min älskade vän.

min vän kajsa är en sån där som man tar snabbt in i hjärtat, för det är liksom där hon hör hemma. hade kajsa varit lite midre underbar hade hon varit en sån där som alla är ogillar, bara för att de vill vara henne. men eftersom hon är ännu lite underbarare än så blir alla bara glada av att se denna fantastsika människa och älskar henne. för, som man skulle sagt i usa: shes got it all. det finns inga fel på kajsa, hon är i mina ögon perfekt. världens mest älskvärda person. egentligen ska man nog inte skriva sånt här, men jag vill bara att det ska vara klart hur mycket den här människan betyder för mig och att jag stöttar henne i allt hon gör, vare sig det är i motgång eller medgång finns du i mitt hjärta kajsa.

en solskenshistoria.

från att ha varit den ensamma, konstiga damen i byn som alla skrattar åt till någon man beundrar och vill ha autograf av. good for her! en äkta solskenshistoria, me like! det är sånt här som gör världen lite bättre.
solskensfilmen finns här