vissa är cool, andra inte.
way behind schedule (update).
min plan inför morgondagen var att packa och duscha nu ikväll för att kunna åka in med päronen imorrn och ta 8-bussen till kkrona. då skulle jag ju ha lite tid över och kunna kolla om jag hittar någon väska. men eftersom det kom upp en total makeover av huset har jag inte ens hunnit packa.
och ja, jag är jävligt gnällig, men det är för att jag har fått hälsporre, vilken tur att jag ska utmana ödet nästkommande två dagar i 12cm-klackarna ovan då.
min något infekterade åsikt.
läste just syteO:s blogg. det är inte mycket han skriver, mest ordbajsande och inget man (jag?) inte redan visste. i mina ögon verkar han mest bara vilja få sig själv att framstå som "cool" och lite bättre för att just han är där, men det kan bero på att jag inte riktigt drar jämnt med honom. stora frågan är för mig: varför bloggar just denna människa? jag ville ju läsa..
jag gör honom i alla fall en tjänst och lägger upp
en lite mer smickrande bild än den från bloggen
way behind schedule.
aaah, klockan är redan nio och jag har varken börjat packa eller hemmaspa:a! däremot har jag under dagen klippt gräset, gjort ärenden åt farmor, köpt två böcker, inlurad på kicks, planterat blommor, hämtat mummie och olle, lagat mat och vattnat blommor. men nu får det vara färdigt med sånt! det är ju dags att packa, och jisses, vad mycket det är som ska med!
jag vill också.
länk till filmen
eriks stolthet.
årets sneak away.
haha, nu är jag nåt stort på spåren! hittade den här listan i köket i morse (mina föräldrar älskar att lägga ut arbetslistor när de ska iväg någonstans), suckade tungt innan jag sken upp i det största leendet jag haft sedan urminnes tider och tänkte jag är inte hemma i helgen. jag kommer slippa det här! så nu är det inte tal om annat än att åka till halmstad!
vilken idiot.
läste det här inlägget hos storstadspojken (någon kändis pojkvän eller vad han nu är..) om att piraterna är smartare än me01:s bordningsstyrka, för de har flytvästar. menee, det har ju bordningsstyrkan också?? först blev jag lite arg på denne storstadspojke, men när jag suttit och tittat på min egna flytväst som hänger bredvid kakelugnen kom jag på - det är ju synd om människan, under hela sitt liv har han fått bära en av dessa fula orangea "jag-kan-inte-simma"-flytvästar, medan jag tagit för givet att alla moderna och smidiga saker som jag fått använda även funnits till hands för andra. men icke.
jag tror inte storstadspojken har gjort lumpen och att han har en väldigt snål pappa.
jag tror inte storstadspojken har gjort lumpen och att han har en väldigt snål pappa.
lindqvist: hur kan han inte se räddningsväst M/04N på den här bilden?
jag har slutat tänka på dig.
parce que je suis un ballot.
den här bjuder jag på, bara för att fylla ut lite
hade tänkt ta sovmorgon idag och ställde väckarklockan på halv nio, men låg istället klarvaken och tvångslyssnade på eriks hemska indianmusik sedan halv åtta. jaja, kom ju upp i alla fall och har nu avverkat dagens motion (en timmes löpning och en timmes hike), dock inte dagens arbete.. men till mitt försvar anser jag att det inte funkar med glasögon under skyddsglasögonen, så då bara måste jag ju sitta inne en stund till, det är absolut inte för att det blåser halv storm ute. dessutom hittar jag inte mina stövlar. hade kunnat ta ssd-kängorna, men de är ju nästan nya, så det vore ju synd att förstöra dem bara för att trimmma gräset..
ja, ni ser ju, det är riktigt tungt att vara arbetslös! nu ska jag äta gårdagens flygande jacob med min bror, sedan skjutsa in honom till stan (där han ska söka jobb?), får väl ta tag i gräset när jag kommer tillbaka då.
idag kommer erik.
mardrömsfärden.
men när jag så äntligen hade lämpat av dessa tanter och tömt bilen på allt skräp de hade med sig ansåg jag mig ha gott om tid att ta mig hem, så jag tog en liten sight seeing. gick lite på stora allvaret, hälsade på strutsarna, kollade på en argsint lama och stannade för att prata lite med kamelerna. oerhört trevligt faktiskt.
mormor blev alldeles till sig för att hon fått en "egen" väg
jag sa att han var ful, han verkade inte bry sig..
att lämnas kvar.
men lilla vännen då.
minns fortfarande första gången jag blev kallad lilla vännen. vi stod i matkön på fartyget när någon (kan sätta en tia på att det var någon av maskinarna) puttade mig så tallriken nästan for i marken, varpå lindskog stöttar upp mig och utbrister men lilla vännen då! jag blev alldeles chockad och varm om hjärtat.. var tvungen att sätta mig ner för jag blev så glad. tihi, det är inte varje dag sånt händer. eeh, ja, kom bara och tänka på det när jag fick ett jättetråkigt mail från unge herr jidestedt som ligger på samma fartyg..
allt blir så enkelt.
är i runda slängar inne på min femtonde blogg. varför? jo, man tröttnar på designen, skriver för mycket privata grejer och måste lösenordsskydda, eller så vill man helt enkelt bara ha nytt. och det där med nytt vet vi ju alla att det är något jag älskar. den här bloggen är ca en månad gammal och jag anser den "färdig", designmässigt alltså. det sista är väl det jag precis gjort nu, lagt upp direktlänken till bloglovin. att göra bloggdesigner går fortare och fortare, jag är faktiskt en jäkel på HTML. det enda jag lärde mig i skolan som faktiskt kommit till användning, hittills i alla fall.. eeh, ja, pladdersjukan där ja, men det jag menar är att man blir ju bra på det man gör. punkt.
fast i msn-fällan.
russin för hela slanten.
att bo med pensionärer.
ibland blir jag verkligen tokig på min farmor. inte det att man ska hjälpa till hela tiden, eller köra och sånt, utan att hon alltid ska planera mitt liv. idag var det jobb och giftermål som skulle planeras. så nu vet jag vad jag måste ha för bröllopsbukett och att jag inte anstränger mig tillräckligt hårt för att få varken jobb eller pojkvän. skönt, då kan jag sluta fundera på det.. det är väl egentligen inte så farligt, är ju ganska van, brukar kunna komma ifrån ämnet om man bara står tyst.fast jag blir verkligen arg när farmor ska klaga på min mummie hela tiden, att hon inte tar hand om rabatterna, eller att hon aldrig gör klart i huset efter att vi byggt om. visst, jag kan också störa mig på det, men jag vet ju att hon inte har tid. ibland vill jag bara avbryta farmor mitt i en mening och säga: "hon jobbar heltid och ska passa upp på sin odugliga familj dygnet runt!". fast det vet jag ju som tur är att jag aldrig kommer göra.. då hade hon väl fått en hjärtinfarkt. näe, tystnad är bästa vapnet. fastän de är jobbiga ibland så vill man ju inte precis ta död på dem..
ensam i själen.
usch. det kändes ju så himla bra för bara en liten stund sedan, nu helt plötsligt känns det verkligen inte bra. känner mig alldeles tom, det är jättekonstigt. det är som att luften helt gått ur mig. och den lilla gubben i mitt huvud verkar vara värsta duracell-kaninen, han vägrar ge upp! känner mig sjukt ensam och vill bara ha världens största kram.
fullkomligt tillfreds.
gräsmattorna är klippta, köket är kliniskt rent, hela undervåningen är dammsugen och våtmoppad och träningen är avklarad. det är med gott samvete och ett inre lugn jag slår mig ner i soffan med jööran i knät. alla sysslor är klara för helgen och päronen kommer hem om ett dygn. väntar nu bara på att den lille mannen i mitt huvud som bankar på mitt ögonbryn med en hammare ska lugna sig lite så jag kan gå och duscha. allt tjafs om baler, klänningar och skor får vänta till en annan dag, jag ger upp för den här veckan.
skam den som ger sig.
nu är jag på det igen. ska upp till affären och tillbaka, behövs nog efter igår.. funderar dock på att använda hjälm. eftersom olle ångrade sig angående gymet blir det ingen runda in till stan, får väl träna lite hemma då, men det jag ville åt egentligen var ju massagen.. yeye, fylla camelbaken, på med hjälmen och löparskorna!
kajsa, jag tänker på dig och hoppas allt går bra.
kajsa, jag tänker på dig och hoppas allt går bra.
min bror är inte som andra bröder.
teletubbies är tillbaka.
i love dorks.
vad har världen emot mig.
bamse får det att kännas lite bättre..
hur stor är chansen att man får en golfboll i skallen när man går i skogen?
sjukt stelt.
alltså, vissa människor är ju bara för stela. nuff said about that. konstigt dock att det ska ta mig en halvtimme att svara på en mening. har i alla fall haft två givande msn-konversationer ikväll. sjukt oväntade, men trevligt som alltid. blev lite för intimt där ett tag, sjukt jobbigt, men det löste sig. och ja, jag älskar denna osammanhängande text! nu: sängen. 
standardvy en majkväll hemma på ön
standardvy en majkväll hemma på ön
vem kunde tro det.
nu har det visat sig att jag ska på kadettbal nästa helg. mycket spännande! killen i fråga blev tydligen stood up av sin tjej för någon vecka sedan. jag håller helt och fullt weidman ansvarig för det hela, det var hon som gav ut mitt nummer.. fick i eftermiddags så ett samtal från niclas som han heter, han verkade inte alls särskilt entusiastisk utan lät nästan lite besviken. vad som var ännu mer förbryllande är att vi tydligen träffats innan, någon gång i halmstad, har jag inget som helst minne av.. vet mycket väl att jag inte är den finaste kulan i julgranen, men lite gladare kunde han väl låtit? verkade inte som det var aktuellt att gå på cocktailpartyt dagen innan i alla fall. men det här ska nog bli kul ändå! var ju inte riktigt det här jag trodde jag skulle göra nästa helg, hihi!
bara en dröm.
några vänner i afganistan 2008
men, som sagt, det kommer aldrig bli mer än bara en dröm..
i väntan på örlogsbesök.
utanför mitt fönster.
en av de lite fånigare är att alla använder "mitt" badrum, torkar sig på min handduk (varför torka sig på småhanddukarna på krokarna bredvid när det hänger en stor handduk på dörren?), lämnar bromsspår och tar slut på toapappret (man kan ju inte bajsa på sin egen toalett, då luktar det ju illa!).
men det sämsta med att bo på markplanet är insynen. mitt rum har tre jättefönster, två mot innergården och ett mot en cykelväg. under sommaren är cykelvägen tungt trafikerad av badgäster, motionärer och dog walkers. i början tänkte jag inte så mycket på det, drog bara ner rullgardinen. det är bara det att för något år sedan upplyste min bror mig om att min rullgardin är näst intill helt genomskinlig utifrån..
förra året bestämde kommunen att parkeringsplatsen på andra sidan cykelvägen nu ska vara husvagns- och husbilsparkering. så varje morgon när jag vaknar och rullar upp min rullgardin är jag trevlig nog att vinka mot mina tillfälliga grannar som sitter och äter frukost utanför mitt fönster.
är något på spåren.
men nu: stoppa in sista tvätten i maskinen, promenad till affären och sedan ett beeptest följt av multitest.
inte så snabb precis.
fattig men stolt.
min farmor är ju för skön. har för vana att tacka nej till allt hon försöker pracka på mig, allt ifrån pengar och kläder till mat och möbler. idag kom hon (som vanligt) in när jag satt och läste tidningen, "yuhoooo?! är det någon hemma? åh, där sitter du ju, vill du följa med och handla?" eftersom jag vet att det betyder 'kan du köra mig till affären och hjälpa mig handla' så drog jag snabbt på mig en kofta och ett par skor och hoppade in i bilen. efter en halvtimmes nej tack-ande på ica nära kom vi äntligen hem och jag trodde att mitt nekande var slut för idag då farmor frågar: "vill du ha en påse med dig?". blev lite förbryllad först men kom sedan till sans "eeeeh, nej, tack farmor, har nog ingen användning för en påse..". det var då farmor lät domen falla:
fattig men stolt.
hmm, jag har i och för sig aldrig sett mig som fattig, men okej. visst, jag anser mig för tillfället inte ha pengar till shopping, restaurangbesök, bio, onödiga bussresor osv. men för mig är fattig då man inte har råd till sånt som anses livsviktigt, mat, bostad och liknande, men allt det har ju jag. och är det nu något som är så himla viktigt så får jag väl pilla fram lite pengar från muckbidraget på sparkontot då..
gör vad du kan.
att få vad man förtjänar.
jag har en vän, en mycket kär (i dubbel bemärkelse) vän. en vän som just hittat hem, funnit något fantastiskt. min vän är en av de bästa man kan ha. oerhört omtänksam, påhittig, smart, pålitlig och dessutom den snyggaste jag vet. och nu äntligen har min vän fått vad denne förtjänar. det glädjer mig, värmer mitt lilla hjärta, att någonstans här i världen finns det rättvisa. vad som då skrämmer mig i all denna glädjen är tvivlet om att någonsin få uppleva detsamma. det är med hela mitt hjärta jag önskar dig all lycka i världen.
min minsta vän.
det här är min doggie, tillika min minsta lilla vän. han gillar mig. jag gillar honom. vi tycker om varandra.
totalt oväntat.
update 20.06: kramen kom i tredje sms:et
update 21.47: fjärde sms:et "elin, när kommer du hit?"
lösenordsskyddat inlägg.
jag är kajsas bitch.
men när jag äntligen såg vår gröna ytterdörr hörde jag något, ja, förutom mitt eget flåsande då. det lät misstänkt likt de stora, fina dieselmotorer som brukar finnas i ett visst slags fartyg. spurtar fram till dörren, sliter upp den och ser marinens nya skolfartygen genom altandörrens fönster. fortsätter springa genom huset, snappar med mig kikaren på vägen, satsar på altandörren, DONK! aj... just det, altandörren är sjukt trög. iväg igen, längst ut på strandkanten ställer jag mig och ska kika på härligheten, men det tyckte uppenbarligen inte kikaren som immade igen. tusan också! jaja, fick ju se dem på håll i alla fall och hörde dem gjorde jag ju definitivt. lite plåster på såren efter att ha kollat på me01-filmen och sett elsa glassa i värmen och jenny bada.
söta som socker.
cupcake-lypsyl från urban outfitters.
älskade värnpliktsleg.
idag hann jag dock bli extremt nervös då busschauffören grabbade tag i hela mitt kortetui och tog ut kortet för att kunna studera det närmare, "ajajaj", tänkte jag, "nu kommer han ju se att det gått ut..!". men icke, han placerade duktigt nog sin tumme rakt över giltighetsdatumet! så även idag har jag gratisbussat, på dubbla bussar dessutom.
gratis är gott!
ett kärt återseende.
då jag tjänat mina lätta 990 kronor gick jag till flygplatsen och tog bussen in till stan. hade ju tänkt fixa gymkortet idag men står fortfarande i valet och kvalet om jag ska välja mitt gamla gym eller om det blir budgetvarianten friskis och svettis, får sova på saken helt enkelt.
under bussfärden hem kom jag på varför jag verkligen ogillar att bo på öland, särskilt när det ösregnar. efter att ha gått de 3 kilometrarna från busshållplatsen och hem var jag genomblöt, precis som allt jag hade i väskan.. dock återupptäckte jag störtsköna gym class heroes under min lilla vandring, det var en mycket trevlig återförening måste jag säga.
under bussfärden hem kom jag på varför jag verkligen ogillar att bo på öland, särskilt när det ösregnar. efter att ha gått de 3 kilometrarna från busshållplatsen och hem var jag genomblöt, precis som allt jag hade i väskan.. dock återupptäckte jag störtsköna gym class heroes under min lilla vandring, det var en mycket trevlig återförening måste jag säga.
dags att nanna.
nehe, då var det dags att nanna kudde. imorgon är ju trots allt en väldigt stor dag, ska både tjäna 990 kronor och köpa nytt gymkort. kanske till och med försöka ta sig in till stan och byta den där kjolen? men nu, borsta bissingarna.
den som söker.
..skall också finna, eller hur var det? har i alla fall sökt fem nya jobb idag. tre som personlig assistent, ett som vårdbiträde. dock är alla i karlskrona. har även sökt ett jobb som sommarvikarie på ett företag som utför gallupundersökningar. det företaget ligger i västervik. jaja, någonstans måste man ju börja. kan ju erkänna att jag i vilket fall som helst vägrar stanna kvar just här.
varför kan det inte vara så här enkelt?
lösenordsskyddat inlägg.
jag saknar dig.
eftersom det uppenbarligen är något allvarligt fel på mig saknar jag dig. så det gör ont. varje dag. jättemycket. fortfarande. fast jag vet. jag är ingen för dig.
sötaste mössbäraren.
nattens drömmaterial.
hur söta drömmar lär man inte drömma av de här?! satsar på den knallrosa (såklart!). kanske vill nina ha den ljusrosa? gulle du! god natt och sov så gott!
pengar är aldrig fel.
nu har jag nog sökt de flesta jobb jag hittat; personlig assistent, städare, restaurangbiträde x 3, telefonförsäljare, nattvakt, anonym konsument, annonsförsäljare och butiksbiträde. men nope, inget svar än, förutom det från gymet då. det är bara att fortsätta söka och vänta. min mummie har i alla fall fixat dagsjobb till mig. leka flyttgubbe en dag ger mig 990 kronor. att putsa alla nedrans 1152 fönsterrutor hemma ger mig nog också (förhoppningsvis) en liten slant.
vi frågar tant kajsa.
ajajaj, nu har vi ett litet problem här. men vem har svar om inte kajsa? smartast och påhittigast i landet, och kan allt om träning och sånt som jag behöver veta just idag. och söt som en cupcake är hon också! (vaddå hang up?)
drinkhållare ska det vara.
om det nu är jag som måste klippa gräset åtskilliga timmar i veckan så kunde de väl åtminstone ge mig en sån här tschuusig sak med drinkhållare och rosa rattmuff. och så en liten kompis till den så man kan klippa framsidan på ett rosa sätt också. det borde jag väl ändå kunna kräva?
hade inte tackat nej.
lösenordsskyddat inlägg.
beroendeframkallande.
har ju fått nippran på de här små cupcakesluktsakerna. de luktar ju så yumyumyum! kan typ inte vara i badrummet utan att sniffa lite på dem, ibland går jag till och med dit bara för att lukta lite. jaja, det är ju bättre än att sniffa lim i alla fall. eller?
farfar är ball.
han är ju för cool, älskar hans uttryck som "järnvägars!", eller när det är riktigt illa: "järnspikars!". min lille farfar.
sämsta bilden.
skarpt läge.
hahaha, den där uniformen alltså, inte snyggast genom tiderna precis.. ser ut som små söta turister som ska ut på liten hike i regnskogen. gulligt! här är hela artikeln.
min vanliga otur.
"Hej Elin
Läste ditt Cv och blev mkt intresserad. Tyvärr är tjänsten redan tillsatt för
denna gången. Jag väljer att behålla ditt Cv då det snabbt kan ändras
med vakanser och återkommer gärna om så uppstår till dig.
tack för din ansökan!"
tror han gillade mig bara för att jag gjort lumpen i flottan, han var själv gammal marinofficer.
söta lilla elsa.
"Korvetterna är byggda för 25 år sedan för attacker på Östersjön
i över 30 knops fart. Men 30 oktober 2008 skadades korvetten
Malmö i Hanöbukten när fartyget i 20 knops fart
mörker mötte en hög våg."
i över 30 knops fart. Men 30 oktober 2008 skadades korvetten
Malmö i Hanöbukten när fartyget i 20 knops fart
mörker mötte en hög våg."
känner vi igen det? johoda! pinsamt!
..hörde förresten att ni fått bo hilton, gud nåde er om ni klagar nu!
i have a dream.
vill ju så gärna åka iväg till ghana eller thailand och jobba på barnhem i några veckor, eller ja, hade ju gärna jobbat med annat också, men det är tydligen där de behöver mest hjälp. det är ju så himla dyrt bara, 7500 för själva volontärarbetet och 8000 för resan. trodde inte det skulle kosta så mycket, resan fattar jag ju att man måste betala, men visste inte att de börjat ta betalt för volontärarbete..
lösenordsskyddat inlägg.
cute as a cupcake.
imorgon är det klippt.
haha, jobbigaste ljuset, kom uppifrån, men man får ju snygga ica-kassar av det i alla fall!
yeye, imorrn är det dags att gå till farbror frisören (alltså, det är en tjej i 30-årsåldern som klipper mig, men hon får heta farbror frisör ändå, det bara är så!). var väl i runda slängar två år sedan sist.. känns av lite kan jag väl erkänna, dreads och tovor - check liksom. anyways, eftersom det antagligen behövs kapas rejält på svintot imorrn så plattade jag det idag för att se hur långt det egentligen är. och det var sjukt långt! och blont! vad tusan kom det ifrån liksom..?! jaja, det är ju tydligen inne att vara typ vithårig nu för tiden, hur fult mamma och mormor än tycker det är.
funderar på en lugg imorrn, nån gång måste ju vara första gången. dessutom är håret i pannan ändå så avslitet att jag nästan redan har lugg, varför inte ha det ordentligt då?
CV - check.
så otroligt skönt! cv:t är klart och ivägskickat till fyra-fem företag. självklart blir det fler imorgon, men orkade inte leta mer idag.. var ju tvungen att köra farmor på några ärenden. imorrn fortsätter vi på samma linje, fast farmor är utbytt mot mormor.
datanörd som jag är har jag självklart mitt cv på nätet (bilden är en länk). skönt att slippa papper..
datanörd som jag är har jag självklart mitt cv på nätet (bilden är en länk). skönt att slippa papper..
im a disaster.
däremot baka, det är min grej det! scones, bullar, tårtor, bröd, kakor, pajer, you name it! kanske kan man utöva någon slags byteshandel grannar emellan? mat mot bakverk? eller mot att jag tvättar åt dem? måste verkligen bättra mig. kanske någon matlagningskurs? naaa, får se hur det blir. någon ändring måste det i alla fall bli, min stackars mamma skämmer ju ögonen ur sig..!
pensionärsprecisionism.
det här med försommar är inte riktigt min grej. man kan inte sola fast solen skiner, man kan inte bada fast man har lagt ut bryggan, man måste klippa gräset minst två gånger i veckan och närbutiken är proppfull med otrevliga människor från golfanläggningen.
det mesta går att komma runt; sol och bad har jag i princip redan klarat av i usa och jag brukar passa på att handla på maxi när jag är inne i stan. men det här tidskrävande gräsklippandet! hade väl varit en sak om man hade en liten gräsmatta som tog någon timme att klippa, jag menar två timmar i veckan kan man ju leva med. men eftersom min pappa alltid ska vara värst så tar vår(a) gräsmattor ca fyra timmar att klippa, tre timmar med traktorn, framsidan tar ca en timme med den lilla gräsklipparen men sen ska det ju inspekteras också.. så det är bara fram med saxen, inte ett grässtrå får sticka upp. efter 21 år är man ganska trött på denna pensionärsprecisionism (skaffa trädgårdshjälp?).
när så äntligen husens gräsmattor är godkända är det dags för badplatsens och hamnplanens tretimmarsklippning. har man riktig tur sen så har den nitiske arbetsledaren totalt glömt bort att parkeringen också borde klippas..
det mesta går att komma runt; sol och bad har jag i princip redan klarat av i usa och jag brukar passa på att handla på maxi när jag är inne i stan. men det här tidskrävande gräsklippandet! hade väl varit en sak om man hade en liten gräsmatta som tog någon timme att klippa, jag menar två timmar i veckan kan man ju leva med. men eftersom min pappa alltid ska vara värst så tar vår(a) gräsmattor ca fyra timmar att klippa, tre timmar med traktorn, framsidan tar ca en timme med den lilla gräsklipparen men sen ska det ju inspekteras också.. så det är bara fram med saxen, inte ett grässtrå får sticka upp. efter 21 år är man ganska trött på denna pensionärsprecisionism (skaffa trädgårdshjälp?).
när så äntligen husens gräsmattor är godkända är det dags för badplatsens och hamnplanens tretimmarsklippning. har man riktig tur sen så har den nitiske arbetsledaren totalt glömt bort att parkeringen också borde klippas..
i snitt klipper jag (och min långa lilla bror när han är ledig) gräs en och en halv timme om dagen. tänk om vi hade fått betalt, tänk 50 kronor i timmen, det hade liksom blivit 15 000 i månaden!
cupcakes.
har fått en ny craving, ljus! helst ska de lukta vanilj också, en annan av mina cravings. hade allt varit perfekt hade de varit rosa också.. de behöver inte ens vara tända, jag älskar dem ändå. särskilt när de ser ut som små cupcakes i min lilla hylla.
längtan efter mys.
idag är en sån där dag.
en sån där dag då jag verkligen hatar att vara jag. ingenting att göra, ändå har man allting att göra. pappas göra. oftast är det något man inte har någon aning om hur man gör men vill man inte bli utannonserad som årets idiot inför hela omgivningen är det bäst man löser det så gott man kan ändå. även fast man får skit i vilket fall som helst. det är ju en sak att hjälpa till, så himla jobbigt är det ju inte. men när man är familjens svarta får och alltid får skit för allt som gjorts, eller för den delen, inte gjorts, är det ju inte så kul längre. det finns faktiskt gränser (oftast visar dem sig som ilskan som är det enda som finns kvar efter ett före detta självförtroende).det är få saker jag inte hade gjort för att få komma härifrån. brukar ibland tänka att jag verkligen skulle döda för att kunna flytta hemifrån, men sånt funkar ju liksom inte i praktiken.
ibland när självömkan blir för stor drömmer jag att det blir som i de där amerikanska romantiska komedierna, ni vet den där sjukt snygga och häftiga killen kommer och "räddar" den nördiga tjejen och hon förvandlas helt plötsligt till värsta snyggingen som egentligen är kalasball. hade varit något det!
snoozehora.
jag måste vara en av världens värsta snoozehoror. det är inga problem att gå upp när man vet att man måste till typ jobbet eller nåt möte. men om man vet att väckarklockan "bara" ringer för att man ska hinna ut och springa eller nåt, dang vad jag kan snooza! fast det har liksom kommit på senare tid, antar att det är för att ta igen all snooze jag gick miste om i lumpen och i usa. näe, plåstermetoden, det är den som är bäst; man ställer klockan ganska sent så man måste kasta sig upp för att inte komma för sent.
vissa grejer förstår man bara inte.
en sån sak är våra middagsbjudningar här hemma. de bjuder gladeligen in folk från höger och vänster på middag och får det att låta så trevligt. men varför bjuder man in folk när man egentligen inte vill att de ska komma? för dagarna innan själva middagen ska äga rum blir hela huset helt plötsligt ett heltidsarbete. man ska dammsuga, dammtorka, plocka, putsa fönster, duka, handla, klippa gräs, köpa blommor. ja, alltså, det gör man ju annars också, men nu ska allt helt plötsligt göras på samma gång, och det värsta av allt; man måste ju tydligen klaga under tiden också på att det är så otroligt jobbigt att det är folk som ska komma på middag. väl framåt eftermiddagen på självaste kvällen börjas det: det gapas och skriks om vem som är värdelös, vilka som står i vägen, vem som inte har städat ordentligt och vem det egentligen är som jobbar här hemma. och inte tusan går det snabbare att laga mat för det!
varför, varför, varför bjuder man då hem folk om det är så otroligt jobbigt?
snäll som korna på ängen.
det här är ganska sjukt egentligen. riktigt sjukt.
ligger efter en ganska kass utekväll nerbäddad i min binge inne på logementet där jag bor själv, har nästan somnat när dörren öppnas. tar för givet att det är johansson igen som har glömt säga nåt, men istället är det en råpackad (surprise?) casper som undrar om jag har hans mobil, visa-kort eller inpasseringskort. jag hade naturligvis inte tagit något av detta. han kommer fram till att det är hans vanliga otur och lägger sig på min binge. vi pratar en stund om afrika, utgången och lite annat strunt tills han plötsligt har börjat snarka. tusan tänker jag, nu blir det ju jättetrångt här.. yeye, är i alla fall inte värre än att bo alldeles för många i ett tält, vänder mig mot väggen och somnar.
vaknar efter en stund till av att det rör sig bakom mig, försöker att somna om eftersom jag vet att jag måste sova de här 90 minuterna för att över huvud taget klara köra hem vid sex utan att somna. hör då ljudet av en gylf som dras ner och blir klarvaken. what the fuck!? känner något alldeles för hårt mot låret och en hand som taffligt klappar mig över håret. paniken kommer smygande, vad tusan ska jag göra?! första tanken är ju att kasta sig upp ur sängen och dra, men för det första ligger min mobil antagligen under honom och för det andra är alla mina kläder utspridda på bingen ovanför. ingen bra idé om man vill komma hem i tid med allt man åkte iväg med alltså..
hjärnan går på högvarv men det är tomt på idéer, fortsätter låtsas sova, då måste han väl ge upp? .. eller? men ICKE! gaaah, känns som det går flera timmar och jag tänker, tänker och tänker då jag helt plötsligt hör mitt mobillarm. vänder mig om och sliter min mobil ur händerna på den väldigt förvirrade människan, hoppar upp ur sängen (tackar gud för att jag valde att sova med kläder på) och kilar iväg till tvättrummet.
försöker sedan smyga in i logementet för att hämta alla mina grejer, tyvärr är han fortfarande vaken (och kalasfull) och står upp bredvid bingen: "vart ska du?". "HEM!" säger jag, och försöker rafsa ihop mina saker. som tur var verkade budskapet gå fram då han sparkade av sig skor och byxor, kröp ner under täcket och somnade.
puh, tack gode gud för mobillarm! senare under dagen kom ett mail.
ligger efter en ganska kass utekväll nerbäddad i min binge inne på logementet där jag bor själv, har nästan somnat när dörren öppnas. tar för givet att det är johansson igen som har glömt säga nåt, men istället är det en råpackad (surprise?) casper som undrar om jag har hans mobil, visa-kort eller inpasseringskort. jag hade naturligvis inte tagit något av detta. han kommer fram till att det är hans vanliga otur och lägger sig på min binge. vi pratar en stund om afrika, utgången och lite annat strunt tills han plötsligt har börjat snarka. tusan tänker jag, nu blir det ju jättetrångt här.. yeye, är i alla fall inte värre än att bo alldeles för många i ett tält, vänder mig mot väggen och somnar.
vaknar efter en stund till av att det rör sig bakom mig, försöker att somna om eftersom jag vet att jag måste sova de här 90 minuterna för att över huvud taget klara köra hem vid sex utan att somna. hör då ljudet av en gylf som dras ner och blir klarvaken. what the fuck!? känner något alldeles för hårt mot låret och en hand som taffligt klappar mig över håret. paniken kommer smygande, vad tusan ska jag göra?! första tanken är ju att kasta sig upp ur sängen och dra, men för det första ligger min mobil antagligen under honom och för det andra är alla mina kläder utspridda på bingen ovanför. ingen bra idé om man vill komma hem i tid med allt man åkte iväg med alltså..
hjärnan går på högvarv men det är tomt på idéer, fortsätter låtsas sova, då måste han väl ge upp? .. eller? men ICKE! gaaah, känns som det går flera timmar och jag tänker, tänker och tänker då jag helt plötsligt hör mitt mobillarm. vänder mig om och sliter min mobil ur händerna på den väldigt förvirrade människan, hoppar upp ur sängen (tackar gud för att jag valde att sova med kläder på) och kilar iväg till tvättrummet.
försöker sedan smyga in i logementet för att hämta alla mina grejer, tyvärr är han fortfarande vaken (och kalasfull) och står upp bredvid bingen: "vart ska du?". "HEM!" säger jag, och försöker rafsa ihop mina saker. som tur var verkade budskapet gå fram då han sparkade av sig skor och byxor, kröp ner under täcket och somnade.
puh, tack gode gud för mobillarm! senare under dagen kom ett mail.
men sån är jag.
ibland blir jag tokig på allt mitt tänkande, det blir liksom för mycket, stoppar upp hela hjärnan. och så börjar man bara gråta när man tänker noga på det. usch! det finns så mycket man vill ha, men ännu mer man aldrig kan få. en plats på officersprogrammet, pojkvän, ett jobb, möjlighet att flytta hemifrån, åka på volontärarbete. egentligen är det väl volontärarbetet som står högst upp på listan, att få göra skillnad, att faktiskt få hjälpa till och veta att det för en gångs skull uppskattas.
vacuum.
lever verkligen som i ett vacuum just nu. har verkligen inget att göra, arbetslistorna som väntar på köksbordet varje morgon går på rutin och jag har kommit på mig själv med att vara halvvägs till affären med farmor utan att veta om att jag ens erbjudit mig..
att komma tillbaka till sverige trodde jag bli det bästa som hänt mig på länge. istället känns det som att komma första dagen till skolan; allt är helt plötsligt nytt, lite skrämmande och man känner ingen. saknaden efter solen och värmen är enorm och min en gång så fina bränna är snart helt utsuddad.
i ett taffligt försök till att bryta vardagsmönstret (som man skrämmande fort kommer tillbaka in i) åkte jag ner till herulien för att hälsa på mina (enda?) vänner och kanske ta en kväll ute. bah! visst var det trevligt att träffa de få som var där, men ett riktigt knytnävsslag då den jag egentligen ville träffa inte ens pratade med mig. jag blir tokig! men elsa, min termos i gryningen, min kajplats i etern, räddade som vanligt dagen (veckan?):
att komma tillbaka till sverige trodde jag bli det bästa som hänt mig på länge. istället känns det som att komma första dagen till skolan; allt är helt plötsligt nytt, lite skrämmande och man känner ingen. saknaden efter solen och värmen är enorm och min en gång så fina bränna är snart helt utsuddad.
i ett taffligt försök till att bryta vardagsmönstret (som man skrämmande fort kommer tillbaka in i) åkte jag ner till herulien för att hälsa på mina (enda?) vänner och kanske ta en kväll ute. bah! visst var det trevligt att träffa de få som var där, men ett riktigt knytnävsslag då den jag egentligen ville träffa inte ens pratade med mig. jag blir tokig! men elsa, min termos i gryningen, min kajplats i etern, räddade som vanligt dagen (veckan?):
"hade jag inte tyckt så mycket om killar hade jag blivit lesbisk.."
"du, elsa, hade jag inte tyckt så illa om tjejer hade jag blivit lesbisk!"
"pojkar är dumma, dummast i världen faktiskt."
"du, elsa, hade jag inte tyckt så illa om tjejer hade jag blivit lesbisk!"
"pojkar är dumma, dummast i världen faktiskt."
gäsp.
jag fullkomligt älskar den här bilden
jag får damp.
helt seriöst, jag får damp nu! borta i fyra dagar och vad händer där hemma? jo, mamma visar upp alla mina kläder och skor jag köpt i usa för alla sina vänninor. kan man inte hänga tillbaka klänningarna på galgarna då eller? måste det synas att någon har varit och rotat och slitit i alla kläder? gaaah! "men du skulle ju gjort samma sak!" eeeeh, nej, jag skulle inte bjuda in alla mina kompisar och sedan ta med dem upp i ditt rum och visa alla dina kläder och låta dem prova dina skor.. DAMP!
hade ju stängt dörren för att ingen skulle behöva se kriget som är där inne. någon dum jävel har ställt in ett hemmagym mitt i rummet så att man ska slå sig så fort man rör på sig. hänger kläder och väskor överallt och det står torkställning och tvättkorgar över hela golvet. det är ju inget man vill visa precis. men nehej, mamma bjuder gladeligen in sina vänninor att sitta mitt i kaoset.
VÄLKOMNA!
hade ju stängt dörren för att ingen skulle behöva se kriget som är där inne. någon dum jävel har ställt in ett hemmagym mitt i rummet så att man ska slå sig så fort man rör på sig. hänger kläder och väskor överallt och det står torkställning och tvättkorgar över hela golvet. det är ju inget man vill visa precis. men nehej, mamma bjuder gladeligen in sina vänninor att sitta mitt i kaoset.
VÄLKOMNA!
tänk. tänk. tänk.
gaaah! jag blir tokig på allt tänkande! det var skönt när man jobbade och slet hela dagen och sedan stupade i säng, allt utan at tänka. det var tider det! men nehe, nu ska här fixas resor, kompisträffar, jobb, bostad, samtidigt som man måste jobba på båten/huset/gården/you name it. så ska man vara social också! kontentan av det hela: det är lätt jobbigare att vara arbetslös och gå och oroa sig för allting och tänka sönder sig än att jobba häcken av sig.
tredje gången gillt.
ja, jag vet! jag är sjukt fånig men pallar inte. svag människa - check!
maj 2009.
