stackars söte.
fick ett mail på facebook för några dagar sedan:
stack till i hjärtat när jag läste det. jag kunde ju inte göra något! men han var i alla fall inte ensam när han gick till himlen, gubben lilla.
min söte plutonschef.
efter att ha vaknat med ett fotbollsstort och värkande knä varje morgon i tre veckor var det så igår äntligen dags för min läkartid. och det måste varit nytt rekord igår, för på under en timme hann jag vara på fyra olika avdelningar, varav två ligger i olika stadsdelar, och få besked! när jag kom in till första läkaren blev hon helt förskräckt över att jag inte fått komma in akut när jag ringde, och sen avlöste akuttiderna varandra på röntgen, ortopeden och ännu en läkare. nu var ju inte beskedet jättekul, men det funkar för mig så länge jag vet vad jag är för skadad. det yttre ligamentet var delvis avslitet och jag har en spricka i knäskålen, rehabtid ca 3-4 månader.. men vad tusan, jag har ju redan tränat som vanligt i tre veckor så det borde inte vara några problem..! fick ju till och med beröm för mina muskler som stabiliserat upp knät så bra, då måste jag ju underhålla dem med!
det står jag för.
den här bloggen är min, fylld av mina tankar, mina känslor och mina åsikter. den är inte publik på något sätt, de enda som har url:en är mina närmaste vänner, om ens dem.
folk säger jämt "du är alltid så glad!", och ja, det är jag, oftast. men bara för att jag skriver av mig det ledsna, sura eller arga (visst kan jag bli arg jag med, såklart, men oftast är det över på två sekunder) och därmed lägger det bakom mig. jag är ingen som ältar saker, jag är en sån som går vidare.
när jag var yngre skrev jag av mig på små lappar som jag sedan vek ihop och stoppade undan i en låda för att senare slänga dem. bloggen fungerar som den lådan för mig nu, bara lite smidigare eftersom jag kan ha med mig den överallt. när jag väl har skrivit min lapp så är orsaken till att jag skrev lappen i första taget som bortblåst, och det är en av de skönaste känslorna i världen.
orkar inte bråka över vare sig facebook eller blogg, ring mig när du ser det här.
get a grip, woman.
får damp på folk som ska vara sura hela tiden, gå hem och ät en chokladkaka och låt oskyldiga människor slippa dina utbrott och gliringar. så svårt är det!
praktikblogg.
har gjort en ny blogg att ha under praktiken. var för lat för att göra en ny bloggdesign, så den ser nästan likadan ut som den här. enjoy!
att bekämpa en förkylning.
kände mig lite hängig och snorig i måndags, dags att ta fram världens bästa sjukstrumpor! efter en kväll i dessa mossgröna underverk vaknade jag morgonen efter utan lock för öronen, nästäppa och näst intill helt snorfri. firade med en halvtimme på bandet, massage och bastu! (det bästa med att träna på löpband är att man kan ställa in lutningen till jättehögt innan träningen och sen när man är klar och går av är det suuuuperlätt att gå!)
norra kalmar aint safe.
det här var andra och definitivt sista gången jag tar bussen ut till de nordligare delarna av kalmar, närmare bestämt berga industriområde. inne i stan gick denna märkliga man i 30-årsåldern på. vet inte varför, men han hade rödluvankappa med matchande marge simpson-hatt på sig..
off to see the world.
baka liten pangpang.
att bygga bomber är lite som att baka, man knådar deg, rullar in den i plast och knyter ett snöre runt..! under höstens övning pangade vi upp 600 kg sprängdeg, inte helt fel. och ja den lilla blonda plutten i högra hörnet är jag..
