en sån sak är våra middagsbjudningar här hemma. de bjuder gladeligen in folk från höger och vänster på middag och får det att låta så trevligt. men varför bjuder man in folk när man egentligen inte vill att de ska komma? för dagarna innan själva middagen ska äga rum blir hela huset helt plötsligt ett heltidsarbete. man ska dammsuga, dammtorka, plocka, putsa fönster, duka, handla, klippa gräs, köpa blommor. ja, alltså, det gör man ju annars också, men nu ska allt helt plötsligt göras på samma gång, och det värsta av allt; man måste ju tydligen klaga under tiden också på att det är så otroligt jobbigt att det är folk som ska komma på middag. väl framåt eftermiddagen på självaste kvällen börjas det: det gapas och skriks om vem som är värdelös, vilka som står i vägen, vem som inte har städat ordentligt och vem det egentligen är som jobbar här hemma. och inte tusan går det snabbare att laga mat för det!