mår fortfarande dåligt över hela otrohetsgrejen, förstår inte hur man tänker. fick ett sms av sonny idag där han undrade om jag kollat upp om jag hade ett par extra ssd-byxor. sa att jag inte hade kollat, men jag vill inte inte ge honom någonting, knappt ett svar. usch! varför hamnar jag alltid i sånt här? är så trött på folk så jag bara vill stänga in mig själv några dagar, men då skriker ju sällskapssjukan inom mig att det går ju inte alls..!