för kanske tre år sedan blev det min vardag, antagligen för att jag pressat kroppen för hårt och tränat på som vanligt istället för att vänta på att infektionen i kroppen läkt ut ordentligt. nästan två år har gått sedan jag äntligen träffade en läkare som kunde förstå hur jag mådde och slutligen ta de rätta proverna. jag har hypotyreos, en sköldkörtelsjukdom som gör att ämnesomsättningen blir extremt låg eftersom det inte frigörs tillräckligt mycket tyroxin, vilket är det hormon som reglerar ämnesomsättningen. behandlingen består i princip av livslång medicinering med levaxin, men jag letar och experimenterar för att kunna leva ett liv utan tabletter. just nu lever jag, och mår kalasbra, på en hemmagjord kur på protein, endorfin och adrenalin!

 

det har nästan gått två år sedan jag kämpade för att kunna ta mig ur sängen och släpa mig till skolan för att några timmar senare kasta mig ner i sängen igen. nu vet jag, om jag inte kommer upp och kör 110% hela dagen så det stopp, totalstopp. alla kan inte ta en paus, vissa måste hålla igång kostant. att studera 120%, jobba 60%, träna och samtidigt ha femton projekt på gång är det som får mig att må bra, att känna mig normal. det är så jag lever och det är så jag mår bäst.