ge mig en liten vän.

det är kallt, blåsigt och jävligt ensamt här på ön. det tar flera timmar att komma hem från stan. ingenting är kul, bara tentor i skolan = inte prata (okej, lyssna), noll träningsmotivation och jag saknar victor. ingen svarar på sms, alla är upptagna på facebook och jag ska inte starta upp msn. glömmer äta mat och blir trött, hängig och ledsen, allt blir som en ond cirkel. träffade hamnedalen i skolan idag och han vände ryggen åt mig.. känner ingen här längre och jag orkar inte vara ensam mer.

önskar jag hade ett badkar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback