alltså, har fortfarande inte hämtat mig från förra lördagens hemgång. för att ta det från början.. vi var på harrys och bowlade med klassen, jag satsade på nykter utgång och hade kört in. vid 11-tiden äntrar vi sjukan, och jag inser att det här med nyktert inte funkar, det får bli nattbussen hem! eh, ja, och det var någonstans här det spårade, tequilaracen avlöste varandra. sen antar jag att vi drog vidare till olearys, hamnade i vart fall hos ville senare för att äta lite nattmackor.

så var det då dags att gå bort till bussen, väl vid hållplatsen visar det sig att jag glömt både mobil och vantar hos ville. ska man gå tillbaka och sen sova hos någon? nae, det är skönt att komma hem.. kan ju hämta mobilen imorrn.
två timmar senare väcker busschauffören mig vid ändstationen "du måste gå av här!". jag kliver av, kollar mig omkring och inser att jag är ungefär fyra mil åt helvete, klockan är 0423, det är -17°C ute och jag har ingen mobil..

tänkte att jag måste få tag i en telefon så jag kan ringa en taxi. men norra öland alltså.. börjar i alla fall traska in mot borgholm i förhoppning om att hitta ett upptänt hus, men tre kvart senare kan jag konstatera att hela borgholm sover gott. fortsätter förbi borgholm men när lyktstolparna tar slut och jag inte längre ser handen framför mig inser jag att det är en väldigt dålig idé att försöka gå hem över alvaret, och får vända tillbaka till borgholm. då händer det! en raggarbuss kommer rullande och stannar framför min utsträckta tumme.
- eeh, hej. vart ska ni?
- vi ska till kalmar, kom precis från karlskrona!
- okej.. får man åka med till stora rör?
- hoppa in!
så där sitter jag, intryckt mellan den fetaste kille som någonsin gått i en fordonsjacka och årets tystaste kille, men överlycklig över att äntligen vara på väg hem i en varm bil. det spelar ingen roll att jag höll på att vibrera sönder av eddie meduza-basen eller att jag blev alldeles nerspilld med öl.

efter att ha tackat nej till fest i kalmar blir jag avsläppt vid avfarten till stora rör, aldrig har de tre kilometrarna hem varit så korta! äntligen hemma! men det är släckt, och låst! ber till gud om att farmor och farfar ska ha glömt låsa sin ytterdörr, och han hörde mig! smyger in och hämtar extranyckeln, låser upp och kommer in i ett svinkallt hus! kaminen har gett upp, det är bara att ställa sig och rensa den, klockan halv sex en söndagsmorgon.. bara tandborstning kvar, sen binga! men icke.. vattnet hade ju såklart frusit. skönt att komma hem.. jag ger upp! god natt.