vissa är cool, andra inte.


det här, det går in under första alternativet. sjukt schysst - en riktig man låter inte en låst dörr stå i vägen för en kvinnas packning!
2009-05-31 @ 19:58:07 ٩๏̯͡๏)۶ pics. kommentarer (1) trackbacks ()

way behind schedule (update).

fy fan för att bo hemma alltså. precis när jag skulle börja leta efter nagellacket kom gubben på att han bjudit in någon gammal kurskamrat och hans familj att komma på middag och sleep over, imorrn! så nu har hela familjen i ca 3 timmar försökt ställa i ordning alla gästrummen och tömma salongen på allt skräp, samtidigt som det ska dammsugas och dammtorkas i hela undervåningen. varför ska de alltid göra sånt här precis innan?
min plan inför morgondagen var att packa och duscha nu ikväll för att kunna åka in med päronen imorrn och ta 8-bussen till kkrona. då skulle jag ju ha lite tid över och kunna kolla om jag hittar någon väska. men eftersom det kom upp en total makeover av huset har jag inte ens hunnit packa.

och ja, jag är jävligt gnällig, men det är för att jag har fått hälsporre, vilken tur att jag ska utmana ödet nästkommande två dagar i 12cm-klackarna ovan då.

min något infekterade åsikt.

läste just syteO:s blogg. det är inte mycket han skriver, mest ordbajsande och inget man (jag?) inte redan visste. i mina ögon verkar han mest bara vilja få sig själv att framstå som "cool" och lite bättre för att just han är där, men det kan bero på att jag inte riktigt drar jämnt med honom. stora frågan är för mig: varför bloggar just denna människa? jag ville ju läsa..

jag gör honom i alla fall en tjänst och lägger upp
en lite mer smickrande bild än den från bloggen

way behind schedule.



aaah, klockan är redan nio och jag har varken börjat packa eller hemmaspa:a! däremot har jag under dagen klippt gräset, gjort ärenden åt farmor, köpt två böcker, inlurad på kicks, planterat blommor, hämtat mummie och olle, lagat mat och vattnat blommor. men nu får det vara färdigt med sånt! det är ju dags att packa, och jisses, vad mycket det är som ska med!

jag vill också.


länk till filmen

eriks stolthet.



erik kom in i mitt rum idag och var alldeles till sig av stolthet: "kolla in det här! erikwikstrom.webs.com, det är min sida!". eeh, oj, ja, vilken ehrm, fin..! världens tråkigaste vita sida med lite svart text på? "ja, men tryck på arkitekturskolan, sen crash course!" åh, vad bra.. så alla kan se vad du gjort..? jaja, han är i alla fall duktig på det han gör, och råkar bara ha en väldigt sövande (ny) hemsida.

årets sneak away.

haha, nu är jag nåt stort på spåren! hittade den här listan i köket i morse (mina föräldrar älskar att lägga ut arbetslistor när de ska iväg någonstans), suckade tungt innan jag sken upp i det största leendet jag haft sedan urminnes tider och tänkte jag är inte hemma i helgen. jag kommer slippa det här! så nu är det inte tal om annat än att åka till halmstad!

vilken idiot.

läste det här inlägget hos storstadspojken (någon kändis pojkvän eller vad han nu är..) om att piraterna är smartare än me01:s bordningsstyrka, för de har flytvästar. menee, det har ju bordningsstyrkan också?? först blev jag lite arg på denne storstadspojke, men när jag suttit och tittat på min egna flytväst som hänger bredvid kakelugnen kom jag på - det är ju synd om människan, under hela sitt liv har han fått bära en av dessa fula orangea "jag-kan-inte-simma"-flytvästar, medan jag tagit för givet att alla moderna och smidiga saker som jag fått använda även funnits till hands för andra. men icke.
jag tror inte storstadspojken har gjort lumpen och att han har en väldigt snål pappa.

lindqvist: hur kan han inte se räddningsväst M/04N på den här bilden?

jag har slutat tänka på dig.

på väg hem i bilen spelades per gessles tycker om när du tar på mig. har aldrig varit särskilt förtjust i varken gessle eller svensk musik, men när jag satt där ensam i mörkret letade sig liksom texten in i mitt huvud. jag tycker om när du tar på mig. jag tycker om dina fingrar mot min panna. tycker om när jag betyder nåt för dig. det kan aldrig kännas bättre än så här. och det var då jag kom på, att jag har slutat tänka på dig. när jag känner mig ensam, kramsjuk, ledsen, glad eller myssugen är det inte längre dig jag tänker på, utan någon annan.

parce que je suis un ballot.


den här bjuder jag på, bara för att fylla ut lite

nördig. nördigare. elin. usch, idag känner jag mig verkligen som världens tönt. glasögon, inbakad fläta, för stora chinos och chockrosa tenniströja. och jag drar mig för att trimma gräset genom att ligga inne och läsa en tantbok! (okej, jag varvar med uniR, men det är ju ännu värre!)
hade tänkt ta sovmorgon idag och ställde väckarklockan på halv nio, men låg istället klarvaken och tvångslyssnade på eriks hemska indianmusik sedan halv åtta. jaja, kom ju upp i alla fall och har nu avverkat dagens motion (en timmes löpning och en timmes hike), dock inte dagens arbete.. men till mitt försvar anser jag att det inte funkar med glasögon under skyddsglasögonen, så då bara måste jag ju sitta inne en stund till, det är absolut inte för att det blåser halv storm ute. dessutom hittar jag inte mina stövlar. hade kunnat ta ssd-kängorna, men de är ju nästan nya, så det vore ju synd att förstöra dem bara för att trimmma gräset..

ja, ni ser ju, det är riktigt tungt att vara arbetslös! nu ska jag äta gårdagens flygande jacob med min bror, sedan skjutsa in honom till stan (där han ska söka jobb?), får väl ta tag i gräset när jag kommer tillbaka då.

idag kommer erik.

sitter och väntar på att erik ska ringa så jag kan åka och hämta honom. har ingen aning om varför han kommer, men antar att det blir trevligt. kanske kan man få igen pengarna han är skyldig mig, skulle vara bra att ha om man ska på road trip..

mardrömsfärden.

efter att ha packat min stackars lilla teskedsbil full med rullatorer, symaskiner, tanter och frysboxar satte vi kurs mot norra öland. och jisses vad jag är glad att jag hade en ratt att hålla hårt om istället för att försöka tysta tanterna, för det vara väldigt vad det skulle tjatas om att deras barnbarn minsann ska gifta sig nästa sommar, och att evas/brittas/astas/vemsdetnuvar flicka minsann har mängder av pojkar som uppvaktar henne. "min jonas fick jobb direkt", "annas yngsta har träffat en sån trevlig pojk" och "det är ju för synd att elin inte har hittat någon karl" (menande blickar och nickanden i riktning mot mig). förstår verkligen inte hur de orkar hålla på och babbla om sånt där, om de nu knappt kan gå själva, varför ska de då lägga energi på att oroa sig över mitt liv. näe, det där är för mig helt oförståeligt.

men när jag så äntligen hade lämpat av dessa tanter och tömt bilen på allt skräp de hade med sig ansåg jag mig ha gott om tid att ta mig hem, så jag tog en liten sight seeing. gick lite på stora allvaret, hälsade på strutsarna, kollade på en argsint lama och stannade för att prata lite med kamelerna. oerhört trevligt faktiskt.


mormor blev alldeles till sig för att hon fått en "egen" väg

jag sa att han var ful, han verkade inte bry sig..

att lämnas kvar.

duktiga är vad de är. åh, vad jag hade velat vara med..
 
läs artikeln här eller här.

men lilla vännen då.

minns fortfarande första gången jag blev kallad lilla vännen. vi stod i matkön på fartyget när någon (kan sätta en tia på att det var någon av maskinarna) puttade mig så tallriken nästan for i marken, varpå lindskog stöttar upp mig och utbrister men lilla vännen då! jag blev alldeles chockad och varm om hjärtat.. var tvungen att sätta mig ner för jag blev så glad. tihi, det är inte varje dag sånt händer. eeh, ja, kom bara och tänka på det när jag fick ett jättetråkigt mail från unge herr jidestedt som ligger på samma fartyg..

allt blir så enkelt.

är i runda slängar inne på min femtonde blogg. varför? jo, man tröttnar på designen, skriver för mycket privata grejer och måste lösenordsskydda, eller så vill man helt enkelt bara ha nytt. och det där med nytt vet vi ju alla att det är något jag älskar. den här bloggen är ca en månad gammal och jag anser den "färdig", designmässigt alltså. det sista är väl det jag precis gjort nu, lagt upp direktlänken till bloglovin. att göra bloggdesigner går fortare och fortare, jag är faktiskt en jäkel på HTML. det enda jag lärde mig i skolan som faktiskt kommit till användning, hittills i alla fall.. eeh, ja, pladdersjukan där ja, men det jag menar är att man blir ju bra på det man gör. punkt.
Follow elin wikstrom

fast i msn-fällan.

ajaj, det här är inte bra. jag är fast i msn-fällan, igen! hade ju lovat att aldrig sätta mig i den sitsen igen. nog för att det inte är lika farligt ställt som förra gången, jag menar, kan ju inte bli dumpad den här gången, men ändå.. upptäckte att det gått över styr när jag kom hem idag, lyfte upp jööran i knät och blev oerhört besviken då vederbörande inte var inloggad. fånigt värre och det grämer mig fortfarande. hmpf! jaja, det är ju, som sagt, inte lika farligt som förra gången.. kanske lärde jag mig något då, förhoppningsvis har jag även lärt mig att inte vara så himla naiv och att inte hoppas hela tiden.

russin för hela slanten.

då var det klippt igen. dessa pensionärer styr mitt liv just nu, sorgligt men sant. imorgon är jag bokad av mormor och hennes tanter halva dagen. de ska tydligen upp till norra öland där någon av dem har stuga. fyra timmar i en bil full med snokande tanter.. nog för att jag gillar att köra bil, men med deras kacklande kan det nog bli en pärs, blir till att slå dövörat till imorgon. kanske ska skriva färdtjänst på bilen..? yeye, kan ju inte pecis påstå att jag har nåt bättre för mig..

att bo med pensionärer.

ibland blir jag verkligen tokig på min farmor. inte det att man ska hjälpa till hela tiden, eller köra och sånt, utan att hon alltid ska planera mitt liv. idag var det jobb och giftermål som skulle planeras. så nu vet jag vad jag måste ha för bröllopsbukett och att jag inte anstränger mig tillräckligt hårt för att få varken jobb eller pojkvän. skönt, då kan jag sluta fundera på det.. det är väl egentligen inte så farligt, är ju ganska van, brukar kunna komma ifrån ämnet om man bara står tyst.
fast jag blir verkligen arg när farmor ska klaga på min mummie hela tiden, att hon inte tar hand om rabatterna, eller att hon aldrig gör klart i huset efter att vi byggt om. visst, jag kan också störa mig på det, men jag vet ju att hon inte har tid. ibland vill jag bara avbryta farmor mitt i en mening och säga: "hon jobbar heltid och ska passa upp på sin odugliga familj dygnet runt!". fast det vet jag ju som tur är att jag aldrig kommer göra.. då hade hon väl fått en hjärtinfarkt. näe, tystnad är bästa vapnet. fastän de är jobbiga ibland så vill man ju inte precis ta död på dem..

ensam i själen.

usch. det kändes ju så himla bra för bara en liten stund sedan, nu helt plötsligt känns det verkligen inte bra. känner mig alldeles tom, det är jättekonstigt. det är som att luften helt gått ur mig. och den lilla gubben i mitt huvud verkar vara värsta duracell-kaninen, han vägrar ge upp! känner mig sjukt ensam och vill bara ha världens största kram.

fullkomligt tillfreds.

gräsmattorna är klippta, köket är kliniskt rent, hela undervåningen är dammsugen och våtmoppad och träningen är avklarad. det är med gott samvete och ett inre lugn jag slår mig ner i soffan med jööran i knät. alla sysslor är klara för helgen och päronen kommer hem om ett dygn. väntar nu bara på att den lille mannen i mitt huvud som bankar på mitt ögonbryn med en hammare ska lugna sig lite så jag kan gå och duscha. allt tjafs om baler, klänningar och skor får vänta till en annan dag, jag ger upp för den här veckan.

skam den som ger sig.

nu är jag på det igen. ska upp till affären och tillbaka, behövs nog efter igår.. funderar dock på att använda hjälm. eftersom olle ångrade sig angående gymet blir det ingen runda in till stan, får väl träna lite hemma då, men det jag ville åt egentligen var ju massagen.. yeye, fylla camelbaken, på med hjälmen och löparskorna!

kajsa, jag tänker på dig och hoppas allt går bra.

min bror är inte som andra bröder.

teletubbies är tillbaka.

det är inte alla ställen som lånar ut PJ när man kommer och hälsar på, och det får det banne mig bli ändring på! här har vi hur trevligt som helst, och mysiga är vi också! jag är grön med snögubbar, weidman är blå med apor och karlsson är röd med snöflingor. efter tre timmars shopping som resulterande i ett endaste litet stackars fynd har vi med tacosbuffé och en halv box vin i magen klarat av första filmen och en och 7/8 återstår. nu: teletubbies på äventyr!

i love dorks.

vilken tur att jag rensade min garderob idag, där hittade jag mitt älskade i love dorks-lypsyl. har ju letat efter det hur länge som helst! men nu är han äntligen funnen..! kan ju vara bra att ha om man ska ligga nerbäddad i bingen och kolla på film resten av kvällen menar jag.

vad har världen emot mig.


bamse får det att kännas lite bättre..

ibland tänker jag att det måste vara nåt fruktansvärt jag gjort mot världen eftersom den ska vara så jävlig tillbaka. idag sprang jag till affären genom skogen, tar typ 40 minuter. när jag så var på väg hem och kommer i höjd med golfbanan ligger jag helt plötsligt på marken och ser absolut nada på högerögat. eeeh, vad tusan hände? bultar i högra ögonbrynet, hmm, det blöder..? aaah, anledningen till att jag inte ser nåt på högerögat är att jag tappat linsen.. check. men vad var det som hände då? hmm, ligger en golfboll bredvid mig..
hur stor är chansen att man får en golfboll i skallen när man går i skogen?

sjukt stelt.

alltså, vissa människor är ju bara för stela. nuff said about that. konstigt dock att det ska ta mig en halvtimme att svara på en mening. har i alla fall haft två givande msn-konversationer ikväll. sjukt oväntade, men trevligt som alltid. blev lite för intimt där ett tag, sjukt jobbigt, men det löste sig. och ja, jag älskar denna osammanhängande text! nu: sängen.

standardvy en majkväll hemma på ön

vem kunde tro det.

nu har det visat sig att jag ska på kadettbal nästa helg. mycket spännande! killen i fråga blev tydligen stood up av sin tjej för någon vecka sedan. jag håller helt och fullt weidman ansvarig för det hela, det var hon som gav ut mitt nummer.. fick i eftermiddags så ett samtal från niclas som han heter, han verkade inte alls särskilt entusiastisk utan lät nästan lite besviken. vad som var ännu mer förbryllande är att vi tydligen träffats innan, någon gång i halmstad, har jag inget som helst minne av.. vet mycket väl att jag inte är den finaste kulan i julgranen, men lite gladare kunde han väl låtit? verkade inte som det var aktuellt att gå på cocktailpartyt dagen innan i alla fall. men det här ska nog bli kul ändå! var ju inte riktigt det här jag trodde jag skulle göra nästa helg, hihi!

bara en dröm.


några vänner i afganistan 2008

har alltid velat göra utlandstjänst, ända sedan svk-tiden såg jag fram emot att få patrullera gator och områden, samtala med lokalbefolkningen och allt annat man fått höra om. tänk bara att få gå där med alla sina sinnen på spänn, alltid redo på allt. alla magasinen är fulla och tunga. uniformen och kroppskyddet är genomsvettiga i värmen. vapnet ligger tungt i händerna eller slingan. men inget av det är egentligen jobbigt eller tungt, för du vet, att det du gör räknas. du hjälper.

men, som sagt, det kommer aldrig bli mer än bara en dröm..

i väntan på örlogsbesök.

utanför mitt fönster.

mitt rum är det enda sovrummet som ligger på nedervåningen. eller, ja, biblioteket fungerar ju som gästrum ibland, men om man bortser från det. det är väl ganska trevligt att ha en hel våning för sig själv om kvällarna, men det finns nackdelar. stora nackdelar.
en av de lite fånigare är att alla använder "mitt" badrum, torkar sig på min handduk (varför torka sig på småhanddukarna på krokarna bredvid när det hänger en stor handduk på dörren?), lämnar bromsspår och tar slut på toapappret (man kan ju inte bajsa på sin egen toalett, då luktar det ju illa!).
men det sämsta med att bo på markplanet är insynen. mitt rum har tre jättefönster, två mot innergården och ett mot en cykelväg. under sommaren är cykelvägen tungt trafikerad av badgäster, motionärer och dog walkers. i början tänkte jag inte så mycket på det, drog bara ner rullgardinen. det är bara det att för något år sedan upplyste min bror mig om att min rullgardin är näst intill helt genomskinlig utifrån..
förra året bestämde kommunen att parkeringsplatsen på andra sidan cykelvägen nu ska vara husvagns- och husbilsparkering. så varje morgon när jag vaknar och rullar upp min rullgardin är jag trevlig nog att vinka mot mina tillfälliga grannar som sitter och äter frukost utanför mitt fönster.

är något på spåren.

efter att idag ha lagt min sjuttonde ansökan på tio dagar på brevlådan är jag ganska trött på att leta jobb. men det verkar som att jag är något på spåren här. det ringde en karin från omsorgsförvaltningen i karlskrona som ville ha mina referenser. hoppas på svar på måndag. för nu vill jag ha jobb!

men nu: stoppa in sista tvätten i maskinen, promenad till affären och sedan ett beeptest följt av multitest.

inte så snabb precis.

är det bara jag, eller är svd lite efter i sin nyhetsrapportering? trossö rapporterades väl havererad redan i lördags, några timmar efter upptäckten? eller det kanske bara är jag som börjat drömma sanndrömmar nu helt plötsligt.. hmpf!

fattig men stolt.


min farmor är ju för skön. har för vana att tacka nej till allt hon försöker pracka på mig, allt ifrån pengar och kläder till mat och möbler. idag kom hon (som vanligt) in när jag satt och läste tidningen, "yuhoooo?! är det någon hemma? åh, där sitter du ju, vill du följa med och handla?" eftersom jag vet att det betyder 'kan du köra mig till affären och hjälpa mig handla' så drog jag snabbt på mig en kofta och ett par skor och hoppade in i bilen. efter en halvtimmes nej tack-ande på ica nära kom vi äntligen hem och jag trodde att mitt nekande var slut för idag då farmor frågar: "vill du ha en påse med dig?". blev lite förbryllad först men kom sedan till sans "eeeeh, nej, tack farmor, har nog ingen användning för en påse..". det var då farmor lät domen falla:

fattig men stolt.

hmm, jag har i och för sig aldrig sett mig som fattig, men okej. visst, jag anser mig för tillfället inte ha pengar till shopping, restaurangbesök, bio, onödiga bussresor osv. men för mig är fattig då man inte har råd till sånt som anses livsviktigt, mat, bostad och liknande, men allt det har ju jag. och är det nu något som är så himla viktigt så får jag väl pilla fram lite pengar från muckbidraget på sparkontot då..

gör vad du kan.



att få vad man förtjänar.

jag har en vän, en mycket kär (i dubbel bemärkelse) vän. en vän som just hittat hem, funnit något fantastiskt. min vän är en av de bästa man kan ha. oerhört omtänksam, påhittig, smart, pålitlig och dessutom den snyggaste jag vet. och nu äntligen har min vän fått vad denne förtjänar. det glädjer mig, värmer mitt lilla hjärta, att någonstans här i världen finns det rättvisa. vad som då skrämmer mig i all denna glädjen är tvivlet om att någonsin få uppleva detsamma. det är med hela mitt hjärta jag önskar dig all lycka i världen.

min minsta vän.


det här är min doggie, tillika min minsta lilla vän. han gillar mig. jag gillar honom. vi tycker om varandra.

totalt oväntat.

idag ploppade det till på facebook igen, blir lika chockad varje gång. den här gången var det alexander! min gamle sergeant från svk! sjukt oväntat. han ville träffas och undrade om inte jag skulle till uppsala snart. hmm, kan inte låta bli att tro att det är nåt lurt med det här. ploppar upp bara sådär efter tre år och är sjukt på om att träffas och vill ha mitt nummer? är det normalt eller? hmm, hmm. jaja, han är ju riktigt trevlig så det kan ju bli kul, om jag nu kommer dit nån gång..  förstår verkligen inte vad det är som händer här med alla gamla befäl som dyker upp på facebook. men kul är det!

update 20.06: kramen kom i tredje sms:et
update 21.47: fjärde sms:et "elin, när kommer du hit?"

lösenordsskyddat inlägg.

jag är kajsas bitch.

och eftersom kajsas ord är min lag (och kanske lite för hon är min idol också) så har jag nu varit ute och sprungit intervaller i en timme. gick väl sådär, är ju så sjukt tråkigt att springa själv. därför ska jag inte skriva mer om det..
men när jag äntligen såg vår gröna ytterdörr hörde jag något, ja, förutom mitt eget flåsande då. det lät misstänkt likt de stora, fina dieselmotorer som brukar finnas i ett visst slags fartyg. spurtar fram till dörren, sliter upp den och ser marinens nya skolfartygen genom altandörrens fönster. fortsätter springa genom huset, snappar med mig kikaren på vägen, satsar på altandörren, DONK! aj... just det, altandörren är sjukt trög. iväg igen, längst ut på strandkanten ställer jag mig och ska kika på härligheten, men det tyckte uppenbarligen inte kikaren som immade igen. tusan också! jaja, fick ju se dem på håll i alla fall och hörde dem gjorde jag ju definitivt. lite plåster på såren efter att ha kollat på me01-filmen och sett elsa glassa i värmen och jenny bada.

söta som socker.


cupcake-lypsyl från urban outfitters.

älskade värnpliktsleg.

det bästa med att göra lumpen måste ju ändå vara värnpliktslegitimationen. gratis bussresor är inte att förakta, absolut inte. här på öland är det dock inte så vanligt att folk gör lumpen så busschaufförerna stirrar oftast länge på det lilla plastkortet innan de skiner upp och säger "jaha..!" som om man gör en god gärning genom att åka med just deras buss. det gillar jag!
idag hann jag dock bli extremt nervös då busschauffören grabbade tag i hela mitt kortetui och tog ut kortet för att kunna studera det närmare, "ajajaj", tänkte jag, "nu kommer han ju se att det gått ut..!". men icke, han placerade duktigt nog sin tumme rakt över giltighetsdatumet! så även idag har jag gratisbussat, på dubbla bussar dessutom.

gratis är gott!

ett kärt återseende.

då jag tjänat mina lätta 990 kronor gick jag till flygplatsen och tog bussen in till stan. hade ju tänkt fixa gymkortet idag men står fortfarande i valet och kvalet om jag ska välja mitt gamla gym eller om det blir budgetvarianten friskis och svettis, får sova på saken helt enkelt.
under bussfärden hem kom jag på varför jag verkligen ogillar att bo på öland, särskilt när det ösregnar. efter att ha gått de 3 kilometrarna från busshållplatsen och hem var jag genomblöt, precis som allt jag hade i väskan.. dock återupptäckte jag störtsköna gym class heroes under min lilla vandring, det var en mycket trevlig återförening måste jag säga.

dags att nanna.

nehe, då var det dags att nanna kudde. imorgon är ju trots allt en väldigt stor dag, ska både tjäna 990 kronor och köpa nytt gymkort. kanske till och med försöka ta sig in till stan och byta den där kjolen? men nu, borsta bissingarna.

den som söker.

..skall också finna, eller hur var det? har i alla fall sökt fem nya jobb idag. tre som personlig assistent, ett som vårdbiträde. dock är alla i karlskrona. har även sökt ett jobb som sommarvikarie på ett företag som utför gallupundersökningar. det företaget ligger i västervik. jaja, någonstans måste man ju börja. kan ju erkänna att jag i vilket fall som helst vägrar stanna kvar just här.

varför kan det inte vara så här enkelt?

lösenordsskyddat inlägg.

jag saknar dig.

eftersom det uppenbarligen är något allvarligt fel på mig saknar jag dig. så det gör ont. varje dag. jättemycket. fortfarande. fast jag vet. jag är ingen för dig.

sötaste mössbäraren.

nattens drömmaterial.


hur söta drömmar lär man inte drömma av de här?! satsar på den knallrosa (såklart!). kanske vill nina ha den ljusrosa? gulle du! god natt och sov så gott!

pengar är aldrig fel.


nu har jag nog sökt de flesta jobb jag hittat; personlig assistent, städare, restaurangbiträde x 3, telefonförsäljare, nattvakt, anonym konsument, annonsförsäljare och butiksbiträde. men nope, inget svar än, förutom det från gymet då. det är bara att fortsätta söka och vänta. min mummie har i alla fall fixat dagsjobb till mig. leka flyttgubbe en dag ger mig 990 kronor. att putsa alla nedrans 1152 fönsterrutor hemma ger mig nog också (förhoppningsvis) en liten slant.

vi frågar tant kajsa.

ajajaj, nu har vi ett litet problem här. men vem har svar om inte kajsa? smartast och påhittigast i landet, och kan allt om träning och sånt som jag behöver veta just idag. och söt som en cupcake är hon också! (vaddå hang up?)

drinkhållare ska det vara.


om det nu är jag som måste klippa gräset åtskilliga timmar i veckan så kunde de väl åtminstone ge mig en sån här tschuusig sak med drinkhållare och rosa rattmuff. och så en liten kompis till den så man kan klippa framsidan på ett rosa sätt också. det borde jag väl ändå kunna kräva?

hade inte tackat nej.

om det nu är någon som har några slantar över så skulle jag verkligen inte bli ledsen om denne någon köpte den här fantastiska  tandtråden till mig. har aldrig riktigt gillat tandtråd eftersom man får den där hemska, plastiga eftersmaken i munnen resten av dagen. men om tandtråden nu smakar frosting så är ju problemet löst!

lösenordsskyddat inlägg.

beroendeframkallande.

har ju fått nippran på de här små cupcakesluktsakerna. de luktar ju så yumyumyum! kan typ inte vara i badrummet utan att sniffa lite på dem, ibland går jag till och med dit bara för att lukta lite. jaja, det är ju bättre än att sniffa lim i alla fall. eller?

farfar är ball.

min farfar måste vara den häftigaste i världen, han sitter inte stilla i två sekunder utan har alltid något på gång, bygger om eller fixar. idag håller han på och river lite i ett av husen på gården och behövde hjälp att flytta ut en gammal spis (kom egentligen och frågade efter sin älskade clas ohlson-vagn, men eftersom jag inte vissta vart den var frågade jag om han ville ha hjälp i stället). jag är stark och har aldrig varit mesig när det gäller kroppsarbete så jag kände lite på spisen och kastade sen upp den på axeln (det var en sån där liten nätt sak från 70-talet). "akta dig för jäkelen!" ropar min farfar.
han är ju för cool, älskar hans uttryck som "järnvägars!", eller när det är riktigt illa: "järnspikars!". min lille farfar.

sämsta bilden.

igår var det ju kalas. eller, ja, kalas och kalas.. födelsedagsmiddag för farmor rättare sagt. jaja, fick ju mat i magen i alla fall! sen var det dags för en liten reunion, mitt första besök hos jensjens. där hittade jag även hanna och jenny, mina små gullungar! alla där inne var lite halvlulliga, och sköna som vanligt. anyways, här är förmodligen sämsta bilder ever, men man ser min lugg i alla fall och det var ju den jag ville visa..

skarpt läge.


hahaha, den där uniformen alltså, inte snyggast genom tiderna precis.. ser ut som små söta turister som ska ut på liten hike i regnskogen. gulligt! här är hela artikeln.

min vanliga otur.

jag förstår verkligen inte vad det är jag gjort för att förtjäna livslång otur. det är ju sjukt tråkigt att aldrig ha tur liksom. som den här gången, fick höra att de på ett gym i stan sökte personal, sagt och gjort, sökte jobbet igår. var inne i stan idag så jag svängde förbi och frågade om det fortfarande gällde eller om annonsen bara låg kvar på hemsidan. och, ta mig tusan, hade de inte tillsatt tjänsten bara timmar innan de fått mitt mail. däremot är jag nu numero uno på deras lista, och det bådar väl föhoppningsvis gott..

"Hej Elin
 
Läste ditt Cv och blev mkt intresserad. Tyvärr är tjänsten redan tillsatt för
denna gången. Jag väljer att behålla ditt Cv då det snabbt kan ändras
med vakanser och återkommer gärna om så uppstår till dig.
 
tack för din ansökan!"

tror han gillade mig bara för att jag gjort lumpen i flottan, han var själv gammal marinofficer.

söta lilla elsa.

mjusch, tycker inte alls om att min lilla elsa är iväg så långt borta på ett så farligt ställe. och min lille gulleplutt är ju också där. näe, kom hem till mig! i och för sig är ju min farbror nere nu och kollar så att de har det bra, me hope så, hoppas inte de dör av tristess bara..

"Korvetterna är byggda för 25 år sedan för attacker på Östersjön
i över 30 knops fart. Men 30 oktober 2008 skadades korvetten
Malmö i Hanöbukten när fartyget i 20 knops fart
mörker mötte en hög våg."

känner vi igen det? johoda! pinsamt!

..hörde förresten att ni fått bo hilton, gud nåde er om ni klagar nu!

i have a dream.



vill ju så gärna åka iväg till ghana eller thailand och jobba på barnhem i några veckor, eller ja, hade ju gärna jobbat med annat också, men det är tydligen där de behöver mest hjälp. det är ju så himla dyrt bara, 7500 för själva volontärarbetet och 8000 för resan. trodde inte det skulle kosta så mycket, resan fattar jag ju att man måste betala, men visste inte att de börjat ta betalt för volontärarbete..

lösenordsskyddat inlägg.

cute as a cupcake.

är de inte alldeles bedårande söta? blir alldeles varm om hjärtat så fort jag ser något i cupcakesform. dock ogillar jag ironiskt nog cupcakes, att äta alltså. men att titta på, åh.. hittade den här lilla gullesaker på lagerhaus (såklart) och blev kär direkt! att den dessutom luktar nygräddad sockerkaka hjälpte ju inte precis mot mina cravings.

imorgon är det klippt.


haha, jobbigaste ljuset, kom uppifrån, men man får ju snygga ica-kassar av det i alla fall!

yeye, imorrn är det dags att gå till farbror frisören (alltså, det är en tjej i 30-årsåldern som klipper mig, men hon får heta farbror frisör ändå, det bara är så!). var väl i runda slängar två år sedan sist.. känns av lite kan jag väl erkänna, dreads och tovor - check liksom. anyways, eftersom det antagligen behövs kapas rejält på svintot imorrn så plattade jag det idag för att se hur långt det egentligen är. och det var sjukt långt! och blont! vad tusan kom det ifrån liksom..?! jaja, det är ju tydligen inne att vara typ vithårig nu för tiden, hur fult mamma och mormor än tycker det är.
funderar på en lugg imorrn, nån gång måste ju vara första gången. dessutom är håret i pannan ändå så avslitet att jag nästan redan har lugg, varför inte ha det ordentligt då?

CV - check.

så otroligt skönt! cv:t är klart och ivägskickat till fyra-fem företag. självklart blir det fler imorgon, men orkade inte leta mer idag.. var ju tvungen att köra farmor på några ärenden. imorrn fortsätter vi på samma linje, fast farmor är utbytt mot mormor.
datanörd som jag är har jag självklart mitt cv på nätet (bilden är en länk). skönt att slippa papper..

im a disaster.

det är inte för inte min familj kallar min "matlagningskonst" för katastrof. kan verkligen inte laga mat! har jag en riktigt bra dag kan jag göra pannkakor liksom. annars får jag helt enkelt hålla mig till halvfabrikat, mamma scans köttbullar och pappa findus torskpanetter är mina räddare i nöden.
däremot baka, det är min grej det! scones, bullar, tårtor, bröd, kakor, pajer, you name it! kanske kan man utöva någon slags byteshandel grannar emellan? mat mot bakverk? eller mot att jag tvättar åt dem? måste verkligen bättra mig. kanske någon matlagningskurs? naaa, får se hur det blir. någon ändring måste det i alla fall bli, min stackars mamma skämmer ju ögonen ur sig..!

pensionärsprecisionism.

det här med försommar är inte riktigt min grej. man kan inte sola fast solen skiner, man kan inte bada fast man har lagt ut bryggan, man måste klippa gräset minst två gånger i veckan och närbutiken är proppfull med otrevliga människor från golfanläggningen.
det mesta går att komma runt; sol och bad har jag i princip redan klarat av i usa och jag brukar passa på att handla på maxi när jag är inne i stan. men det här tidskrävande gräsklippandet! hade väl varit en sak om man hade en liten gräsmatta som tog någon timme att klippa, jag menar två timmar i veckan kan man ju leva med. men eftersom min pappa alltid ska vara värst så tar vår(a) gräsmattor ca fyra timmar att klippa, tre timmar med traktorn, framsidan tar ca en timme med den lilla gräsklipparen men sen ska det ju inspekteras också.. så det är bara fram med saxen, inte ett grässtrå får sticka upp. efter 21 år är man ganska trött på denna pensionärsprecisionism (skaffa trädgårdshjälp?).
när så äntligen husens gräsmattor är godkända är det dags för badplatsens och hamnplanens tretimmarsklippning. har man riktig tur sen så har den nitiske arbetsledaren totalt glömt bort att parkeringen också borde klippas..


i snitt klipper jag (och min långa lilla bror när han är ledig) gräs en och en halv timme om dagen. tänk om vi hade fått betalt, tänk 50 kronor i timmen, det hade liksom blivit 15 000 i månaden!

cupcakes.

har fått en ny craving, ljus! helst ska de lukta vanilj också, en annan av mina cravings. hade allt varit perfekt hade de varit rosa också.. de behöver inte ens vara tända, jag älskar dem ändå. särskilt när de ser ut som små cupcakes i min lilla hylla.

längtan efter mys.

är så sjukt myssugen! var ju typ ett halvår sedan jag fick mysa på riktigt. usch, riktigt dåligt. ansträngde mig ju till och med till tusen i veckan, "len som en barnrumpa" kan ju ta sig nånstans, så len och mjuk som hela jag var de kvällarna. men inte hjälpte det. icke. fick ju inte ens en riktig kram. dang vad jag behöver en kram, en sån där riktig bamsekram. och lite hårpill. när jag ändå är igång och önsketänker så hade det inte varit helt fel med annat pill heller.. men back to reality, är en filmkväll för mycket att be om?

idag är en sån där dag.

en sån där dag då jag verkligen hatar att vara jag. ingenting att göra, ändå har man allting att göra. pappas göra. oftast är det något man inte har någon aning om hur man gör men vill man inte bli utannonserad som årets idiot inför hela omgivningen är det bäst man löser det så gott man kan ändå. även fast man får skit i vilket fall som helst. det är ju en sak att hjälpa till, så himla jobbigt är det ju inte. men när man är familjens svarta får och alltid får skit för allt som gjorts, eller för den delen, inte gjorts, är det ju inte så kul längre. det finns faktiskt gränser (oftast visar dem sig som ilskan som är det enda som finns kvar efter ett före detta självförtroende).
det är få saker jag inte hade gjort för att få komma härifrån. brukar ibland tänka att jag verkligen skulle döda för att kunna flytta hemifrån, men sånt funkar ju liksom inte i praktiken.
ibland när självömkan blir för stor drömmer jag att det blir som i de där amerikanska romantiska komedierna, ni vet den där sjukt snygga och häftiga killen kommer och "räddar" den nördiga tjejen och hon förvandlas helt plötsligt till värsta snyggingen som egentligen är kalasball. hade varit något det!

snoozehora.

jag måste vara en av världens värsta snoozehoror. det är inga problem att gå upp när man vet att man måste till typ jobbet eller nåt möte. men om man vet att väckarklockan "bara" ringer för att man ska hinna ut och springa eller nåt, dang vad jag kan snooza! fast det har liksom kommit på senare tid, antar att det är för att ta igen all snooze jag gick miste om i lumpen och i usa. näe, plåstermetoden, det är den som är bäst; man ställer klockan ganska sent så man måste kasta sig upp för att inte komma för sent.

vissa grejer förstår man bara inte.

en sån sak är våra middagsbjudningar här hemma. de bjuder gladeligen in folk från höger och vänster på middag och får det att låta så trevligt. men varför bjuder man in folk när man egentligen inte vill att de ska komma? för dagarna innan själva middagen ska äga rum blir hela huset helt plötsligt ett heltidsarbete. man ska dammsuga, dammtorka, plocka, putsa fönster, duka, handla, klippa gräs, köpa blommor. ja, alltså, det gör man ju annars också, men nu ska allt helt plötsligt göras på samma gång, och det värsta av allt; man måste ju tydligen klaga under tiden också på att det är så otroligt jobbigt att det är folk som ska komma på middag. väl framåt eftermiddagen på självaste kvällen börjas det: det gapas och skriks om vem som är värdelös, vilka som står i vägen, vem som inte har städat ordentligt och vem det egentligen är som jobbar här hemma. och inte tusan går det snabbare att laga mat för det!

varför, varför, varför bjuder man då hem folk om det är så otroligt jobbigt?

snäll som korna på ängen.

det här är ganska sjukt egentligen. riktigt sjukt.
ligger efter en ganska kass utekväll nerbäddad i min binge inne på logementet där jag bor själv, har nästan somnat när dörren öppnas. tar för givet att det är johansson igen som har glömt säga nåt, men istället är det en råpackad (surprise?) casper som undrar om jag har hans mobil, visa-kort eller inpasseringskort. jag hade naturligvis inte tagit något av detta. han kommer fram till att det är hans vanliga otur och lägger sig på min binge. vi pratar en stund om afrika, utgången och lite annat strunt tills han plötsligt har börjat snarka. tusan tänker jag, nu blir det ju jättetrångt här.. yeye, är i alla fall inte värre än att bo alldeles för många i ett tält, vänder mig mot väggen och somnar.
vaknar efter en stund till av att det rör sig bakom mig, försöker att somna om eftersom jag vet att jag måste sova de här 90 minuterna för att över huvud taget klara köra hem vid sex utan att somna. hör då ljudet av en gylf som dras ner och blir klarvaken. what the fuck!? känner något alldeles för hårt mot låret och en hand som taffligt klappar mig över håret. paniken kommer smygande, vad tusan ska jag göra?! första tanken är ju att kasta sig upp ur sängen och dra, men för det första ligger min mobil antagligen under honom och för det andra är alla mina kläder utspridda på bingen ovanför. ingen bra idé om man vill komma hem i tid med allt man åkte iväg med alltså..
hjärnan går på högvarv men det är tomt på idéer, fortsätter låtsas sova, då måste han väl ge upp? .. eller? men ICKE! gaaah, känns som det går flera timmar och jag tänker, tänker och tänker då jag helt plötsligt hör mitt mobillarm. vänder mig om och sliter min mobil ur händerna på den väldigt förvirrade människan, hoppar upp ur sängen (tackar gud för att jag valde att sova med kläder på) och kilar iväg till tvättrummet.
försöker sedan smyga in i logementet för att hämta alla mina grejer, tyvärr är han fortfarande vaken (och kalasfull) och står upp bredvid bingen: "vart ska du?". "HEM!" säger jag, och försöker rafsa ihop mina saker. som tur var verkade budskapet gå fram då han sparkade av sig skor och byxor, kröp ner under täcket och somnade.

puh, tack gode gud för mobillarm! senare under dagen kom ett mail.

men sån är jag.


ibland blir jag tokig på allt mitt tänkande, det blir liksom för mycket, stoppar upp hela hjärnan. och så börjar man bara gråta när man tänker noga på det. usch! det finns så mycket man vill ha, men ännu mer man aldrig kan få. en plats på officersprogrammet, pojkvän, ett jobb, möjlighet att flytta hemifrån, åka på volontärarbete. egentligen är det väl volontärarbetet som står högst upp på listan, att få göra skillnad, att faktiskt få hjälpa till och veta att det för en gångs skull uppskattas.

vacuum.

lever verkligen som i ett vacuum just nu. har verkligen inget att göra, arbetslistorna som väntar på köksbordet varje morgon går på rutin och jag har kommit på mig själv med att vara halvvägs till affären med farmor utan att veta om att jag ens erbjudit mig..

att komma tillbaka till sverige trodde jag bli det bästa som hänt mig på länge. istället känns det som att komma första dagen till skolan; allt är helt plötsligt nytt, lite skrämmande och man känner ingen. saknaden efter solen och värmen är enorm och min en gång så fina bränna är snart helt utsuddad.

i ett taffligt försök till att bryta vardagsmönstret (som man skrämmande fort kommer tillbaka in i) åkte jag ner till herulien för att hälsa på mina (enda?) vänner och kanske ta en kväll ute. bah! visst var det trevligt att träffa de få som var där, men ett riktigt knytnävsslag då den jag egentligen ville träffa inte ens pratade med mig. jag blir tokig! men elsa, min termos i gryningen, min kajplats i etern, räddade som vanligt dagen (veckan?):

"hade jag inte tyckt så mycket om killar hade jag blivit lesbisk.."
"du, elsa, hade jag inte tyckt så illa om tjejer hade jag blivit lesbisk!"
"pojkar är dumma, dummast i världen faktiskt."

gäsp.

jag fullkomligt älskar den här bilden

jag får damp.

helt seriöst, jag får damp nu! borta i fyra dagar och vad händer där hemma? jo, mamma visar upp alla mina kläder och skor jag köpt i usa för alla sina vänninor. kan man inte hänga tillbaka klänningarna på galgarna då eller? måste det synas att någon har varit och rotat och slitit i alla kläder? gaaah! "men du skulle ju gjort samma sak!" eeeeh, nej, jag skulle inte bjuda in alla mina kompisar och sedan ta med dem upp i ditt rum och visa alla dina kläder och låta dem prova dina skor.. DAMP!
hade ju stängt dörren för att ingen skulle behöva se kriget som är där inne. någon dum jävel har ställt in ett hemmagym mitt i rummet så att man ska slå sig så fort man rör på sig. hänger kläder och väskor överallt och det står torkställning och tvättkorgar över hela golvet. det är ju inget man vill visa precis. men nehej, mamma bjuder gladeligen in sina vänninor att sitta mitt i kaoset.

VÄLKOMNA!

tänk. tänk. tänk.

gaaah! jag blir tokig på allt tänkande! det var skönt när man jobbade och slet hela dagen och sedan stupade i säng, allt utan at tänka. det var tider det! men nehe, nu ska här fixas resor, kompisträffar, jobb, bostad, samtidigt som man måste jobba på båten/huset/gården/you name it. så ska man vara social också! kontentan av det hela: det är lätt jobbigare att vara arbetslös och gå och oroa sig för allting och tänka sönder sig än att jobba häcken av sig.

tredje gången gillt.



ja, jag vet! jag är sjukt fånig men pallar inte. svag människa - check!

maj 2009.