häppåre tönt.
Insatsens roligaste.
Hehe, plutonchefen körde fram sin bil för att lasta ur och sedan parkera. Men när han slänger igen dörren fuckar centrallåset ur och han är utelåst från din egen bil med tändningen igång och radion på högsta volym.. Trots en strålande insats av biltjuven Adolfsson så fick plutonchefen snällt ringa till sin fru klockan 0630 en lördagsmorgon och be henne komma in till hangaren med extranyckeln.
De blir som galna.
Både djur och människor verkar ju blivit helt tokiga den här sommaren och rymmer som bara den. Det
här är fjärde personen som försvinner från sitt hem under bara de senaste veckorna..! Och hundar, hästar och kossor konstlar sig ur hagar och koppel och kan ses lite var som här i byn.
Hehe, Mattson ser ut som världens jätte och Andreas ser ut som en 5-åring bredvid..
Sovit igen mig lite.
Puh, sov nästan 10 timmar efter att jag kom hem igår! Fick gå upp en stund på kvällen och äta lite innan jag tvingade mig själv att sova lite till för att inte förstöra dygnsrytmen. Gick upp vid 7 i morse och fick reda på att jag ska vara barnvakt åt två franska prinsessor ikväll, hur skadetta gå?! Är ju redan helt slut efter storhandling med/åt farmor, men ska nog ändå försöka ge mig ut på en liten löptur i skogen, om jag inte blåser bort förstås..!
Skön bild. Uffe skulle ta en bild på oss två, men missade hela sig själv, hahaha! →
Vi fick lite gjort.
Under hela insatsen i Hultsfred (Lönnerberga) sjönk vattennivån i ån med ca 30 cm, vilket är en rejäl sänkning i och med att den i Hulingen, en sjö några kilometer bort, hade stigit med nästan det dubbla. Nivån i dagvattenbrunnarna vid vårt område hade sjunkit från 1,5 m till 0,22 m. Nedan är två bilder på samma trädgård, den första är tagen runt 22 tisdag kväll och den andra är tagen runt vid 06 onsdag morgon. Vi har bara haft en pump igång där hela natten, helt fantastiskt att det kan göra sån skillnad på bara några timmar!
Var inne på Räddningstjänsten i Hultsfred strax innan halv nio i morse för att hämta upp vår avlösning och släppa av dem vid Lönneberga. Sen var det insamling av alla soldater för hemfärd, Malte var så lycklig över att han fick åka raggarbil (min ljuddämpare är trasig..). Vid tiotiden var det så äntligen dags för hemfärd, jag fick med mig Östergren och Olofzon i bilen, två personer som jag vanligtvis inte är särskilt förtjust i men de visade sig från sin bästa sida och vi kom väl hem alla tre.
Nu har jag varit vaken i snart 33 timmar, varav jag har jobbat 31 av dem. Så godnatt för en stund!!
Insats i Hultsfred.
Efter att ha jobbat heldag satte jag fort som tusan av hemåt för att duscha och packa så jag sedan kunde åka vidare till räddningstjänsten i Hultsfred. Väl där fick jag gå och leta igenom en helt öde brandstation innan jag äntligen hittade en räddningsledare i larmcentralen. Helt plötsligt hade jag blivit chef över Lönnebergaområdet med fyra soldater, en brandman och en pumpgubbe. Så från halv sex igår kväll har jag byggt fördämningar, kontrollerat åns vattennivå, avhyst diverse löst folk som vill gotta sig i förödelsen och rensat länspumpar på allt möjligt skräp. Är nu inne på min 26e vakna timme (vaknade 0430 igår morse..) men känner mig ändå helt okej, såg dock att jag fått schyssta ica-kassar under ögonen..! Men bara en timme kvar till rapportering och sedan är det förhoppningsvis bara två timmar kvar till hemfärd, hoppas bara man inte somnar..!
världens sötaste brandbil från 1974, fortfarande i drift, dock inte förstahandsvalet..
den lilla "brandlådan" med en av alla sköna brandmän vi jobbat med, det här är Uffe
pump på kylning i ett av husens källare. var 7 hus som hade fått vattenfyllda källare.
ganska tydligt var vattennivån har varit bara något dygn tidigare..
fördämningar som hållt.
hembyggda fördämningar som inte hållt
mitt försök till att bli knott-fri (fungerade inte, vi fick röra på oss konstant under ett dygn för att inte bli helt uppätna..)
Om jag fick.
hårdträning.
tre dagars lekar, fäktning, power naps, ätande, massage, melodifestivaltittande på harrys, tårtkalas och trevligt sällskap.
att vila sig i form.
ja, det är tydligen precis det jag gjort, vilat mig i form! för idag gick det kalasbra och jag vann nästan alla mina matcher. fäktade tydligen så pass bra att det räckte till en silvermedalj i försvarsmaktsmästerskapen!
första tävlingsdagen slut.
idag var jag och ulrika uppe vid 6 för att kunna chilla och kolla vapen fram till frukosten öppnade vid 0630. vi lyckades till och med bli först in i matsalen, två minuter tidiga i och för sig men mattanterna var så trevliga och glada så det var inga problem. under dagen har jag har mängder av problem med sladdar och vapen som glappat, trots detta och tre månaders träningsuppehåll har jag vunnit i alla fall en match varje lagmöte = jag har vunnit ungefär en tredjedel av mina matcher. enligt mig relativt okej resultat ändå med tanke på omständigheterna (knäskada och ingen träning). dagen har även bjudit på falskt brandlarm, dock fruktansvärt svårt att ta larmet på allvar när en lugn röst säger "brandlarm, utrym lokalen." på bredaste östgötska. helikopterflottiljen har under kvällen bjudit på pannbiff och fäktting. imorrn väntar de sista tre lagmötena samt bankett medelst prisceremoni.
lapp som satt på salladsbordet i mässen:
tack boden.
ikväll rockar jag tydligen 1:a klass på tåget, helt själv, inget konstigt med det..! vet inte om resedetaljen i boden kanske vill gottgöra mig för deras senaste missar (som tex missa att skicka ut mina biljetter, fick dem några minuter innan avgång bara för att jag ringt 20 gånger..). kan i alla fall meddela att det är riktigt nice med ett säte som är dubbelt så brett som baken! ska nog kunna överleva tre timmar här innan johan kommer och plockar upp mig i linköping och kör mig direkt till helikopterflottiljen där jag ska sova inatt.
min söte plutonschef.
efter att ha vaknat med ett fotbollsstort och värkande knä varje morgon i tre veckor var det så igår äntligen dags för min läkartid. och det måste varit nytt rekord igår, för på under en timme hann jag vara på fyra olika avdelningar, varav två ligger i olika stadsdelar, och få besked! när jag kom in till första läkaren blev hon helt förskräckt över att jag inte fått komma in akut när jag ringde, och sen avlöste akuttiderna varandra på röntgen, ortopeden och ännu en läkare. nu var ju inte beskedet jättekul, men det funkar för mig så länge jag vet vad jag är för skadad. det yttre ligamentet var delvis avslitet och jag har en spricka i knäskålen, rehabtid ca 3-4 månader.. men vad tusan, jag har ju redan tränat som vanligt i tre veckor så det borde inte vara några problem..! fick ju till och med beröm för mina muskler som stabiliserat upp knät så bra, då måste jag ju underhålla dem med!
baka liten pangpang.
att bygga bomber är lite som att baka, man knådar deg, rullar in den i plast och knyter ett snöre runt..! under höstens övning pangade vi upp 600 kg sprängdeg, inte helt fel. och ja den lilla blonda plutten i högra hörnet är jag..
fäktning på ankarstierna.
stridsvärde minus 5O.
onsdag till söndag förra veckan spenderade jag och tre till från grg-gruppen på marinbasen där vi tjänstgjorde som b-styrka. det vill säga vi sov, åt, sov, jävlades med de som deltog i övningen (med div bilbomber, nerkissade rasta-lodisar och dryga stockholmsfjortisar), sov, tränade, åt, sov och gömde oss för hundar i silverhuset. av de 40 timmar vi fick betalt för jobbade vi nog aktivt i ca 8 totalt. och då fick vi ändå instruktörslön! anledningen till att vi fick sova så mycket var att de grupper som kom in andra och tredje dagen (de gick på ett rotationsschema med stationer) inte hade sovit sedan de ryckt in, den sista gruppen hade "stridvärde minus 50" och hade inte sovit på närmare 70 timmar. det gav oss en sovmorgon till klockan 16. (vilket jag inte tackade nej till eftersom jag då kunde smita iväg till fäktlägret som bedrevs på ankarstierna under samma dagar.) det var inte precis det jobbigaste jobbet jag varit på..
såg f ö mikalsen två gånger, ser lika sur ut som vanligt. hälsade båda gångerna, but nooo. fick gamle VTO STO lite nervös också innan han kunde placera mig. träffade dessutom toiwo (badvakten) som glatt gjorde filmhonnör och skrek "givakt!".
men nu till det STORA: jag, elin wikström, fick passerkort till (visserligen alla grindar, men ändå) befälsgrinden, ni vet den bakom ratten, ratten som står i det MÅLADE området på kaserngården.
kan även tillägga att jarramas numer har logement utan skåp i södra korridorerna medan logementen i norra korridorerna är omgjorda till omklädningsrum med alla skåpen och några bänkar. mycket märkligt! i stort är hela basen förfallen, det växer alger i dusch- och toalettrummen, dammelefanter springer runt i alla korridorer och maten är om möjligt ännu sämre. inga uppställningar på kasern, flaggan belyses varje kväll (i stället för att halas), fasaderna är fläckade av beväxtlighet och samtliga fartyg har sorgligt mycket rostränder.. tänk, vad bra det var med värnpliktiga egentligen!
nu börjar det likna nåt.
imorse ringde anders, min C GRG, mig med tre frågor: 1. har du något som behöver bytas på förrådet? (svar nej.) 2. har du förarbevis? (svar ja, men inte "lappen".) 3. kan du tänka dig att tjänstgöra som stf under övningen (i slutet av maj)? (svar eh,
ja!) nice eller vad?! åker ner en dag tidigare och har högre lön, inget jag tackar nej till! det går bra nu kompis, det går bra nu! träffade för övrigt christopher grandin (min ksp-skytt) på stensö igår, bra, då vet jag att han är i form och kan bära min utrustning också..!
världens mest högljudda hålslagare.
igår hade ju som sagt kalmars grg-grupp bjudit in sig själv till ölandsnissarnas skjutning. vad gör man inte för att få skjuta lite liksom? fick sovmorgon och blev upplockad i en 740 utanför grinden, smutt. väl på skjutbanan plockar jag och C upp vår ksp (eftersom vi är gruppens ksp-par), men kan lika snabbt plocka ner den igen eftersom vi inte har någon lösskjutningsanordning, mindre vård för oss och mer för ölands två ksp..! inte oss emot!
fram till lunch körde vi olika skjutscenarion, efter en grillad stek var och hallonsoda var det dags för oss att ansluta våra kompisar på grg. och hej vad det gick! hade jag varit i närheten av så stor som killarna i gruppen skulle jag antagligen varit 1.grgskytt, med min träffprocent, ha, trodde de inte..! alla killarna stod med haksläpp när jag satte fullträff efter fullträff, för att inte tala om min egen förvåning! när ammunitionen tog slut till grg (herrejösses vad vi sköt!) plockade vi ner ksp till 100m-vallen och pepprade lite (mycket) överbliven spårljus, tills tavlan började brinna menar jag då..
när vi sedan sitter på 300 och vårdar kommer två upprörda äldre män och förklarar chockat att de fått en kula i sin laduvägg som ligger några kilometer bort. de blir visade till ansvarig vid skjutbanan och går sedan bort mot bilarna, då ser jag att den ena av dem är min lärare! hur liten är inte världen?!
är för övrigt upp över öronen kär i kspinstr; fina, ödmjuka och mysiga karlar i goretexställ växer minsann inte på träd!
snyggaste brännan på länge.
söndagen tillbringades på kosta skjutfält för att skjuta in AK4 och sen busa lite skyddsvaktsskjutning. det var två decimeter snö i kosta och strålande sol, vilket resulterade i comtac- och fältmössebränna, det vill säga jag är brun från ögonbrynen och ner över hakan, förutom halva kinderna där comtacsen satt..
lenny får att göra.
"– Jag var med i sjövärnskåren och tyckte det var roligt. Jag kände då att jag var tvungen att testa på riktigt. Jag tror det blir tufft, jobbigt och annorlunda men samtidigt roligt. Mitt mål är att bli officer, säger Fredrika Ljung, 20 år från Lund."
saknar min stridis.
