Trots den enorma träningsvärken från gårdagens CrossFit tvingade jag ändå ut min stela stackars kropp på en promenad eftersom jag ätit alldeles för mycket gotter under dagen. Brukar egentligen inte bry mig så mycket om det blir lite väl mycket någon dag ibland, men idag har jag egentligen bara legat i soffan i fosterställning och stönat av smärta förutom en snabbsväng in till stan (shoppade lite, visar sen!) så det kändes välbehövligt. Väl ute på vägen träffade jag Simon som jobbar kväll och fick stanna och prata en stund, sen hade det ju redan gått en kvart så då var det bara att lägga i en högre växel. Så det är med stolthet jag nu kan meddela att jag just stapplande sprungit fem kilometer med håll och träningsvärk från hakan ner till anklarna!