direkt obra.


hur dum får man bli? men jag är på det igen..

bussvett.

vissa saker är helt enkelt inte okej att göra på en buss. men det verkar inte alla förstå. att fila naglarna är en sån sak, i allra högsta grad. det låter obehagligt, sänder ut en märklig lukt i halva bussen och smutsar dessutom ner.
en annan grej är stinkande mat. chips, äggmackor eller hamburgare. det luktar ju i hela bussen, kan man inte tänka på folk som lätt blir åksjuka?
men klagofavoriten måste väl ändå vara musiken? de flesta bussresenärer lyssnar ju faktiskt på musik under resan, och det kan väl omöjligen störa någon? yeah right, men bara så länge det inte är en bergssprängare längst bak eller någon halvdöv tonåring med alternativ stil som lyssnar på något obestämbart på konsertvolym.
det värsta av allt, tycker jag själv, måste ju vara folk som står i vägen?! de har efter många om och men betalat för sin biljett (som de naturligvis inte har förköpt), går tre steg framåt och STANNAR! medan de fixar med alla sina nedrans väskor (som absolut inte kan stå nere i bagageutrymmet) så står de och trycker sig mot sitt säte  så att man ska komma förbi. men eftersom mittgången bara är gjord för enstaka förflyttningar av en endaste (normalbyggd) person är det ju ingen som kommer förbi utan det bildas en lång kö ut genom dörren. människor är allt bra dumma.



succé i italien

jag verkar ha blivit väldigt poppis i italien, för några dagar sedan ploppade det upp en friend request från någon italiensk man i 40-årsåldern. eftersom jag varken visste vem han var eller hade någon gemensam vän med honom så accepterade jag inte. igår kom det nya requests från två andra italienare i 30-40-årsåldern. eeeh, va?! läskigt!



update: totalt antal reqs från medelålders italienare är nu sju..

låna aldrig elsas mp3.

puh, det var nästan så att jag inte klarade mig hem från dragsö, vilken fruktansvärd musik! det var i princip den här videon jag hade i bakhuvudet som räddade mig. förutom linda bengtzing bjöds det på lena ph, beatles, mikael wiehe, shanties och diverse schlager i en salig blandning. (och ja, jag var tvungen att googla fram artisternas namn..). men nu vet jag ju att jag aldrig mer behöver låna elsas mp3-spelare. skönt.

direkt otchuusigt.


båtmössa, löskrage samt halv m/48. mjusch, me dont like!

mitt val av jobb.

klockan var väl runt tolv när jag gladeligen slängde upp dörren och skuttade ut från äldreförvaltningen. jag hade fem minuter innan fått jobbet jag ville ha och ringde nu elsas gulliga mamma karin. hon sa att det var självklart att jag kunde bo i elsas lägenhet (hoppas verkligen elsas erbjudande står kvar bara..) och att jag direkt skulle ringa john som har nyckeln. naturligtvis svarar inte denna jävla john. om jag inte var så blåögd skulle jag nästan tro att han undviker mig, eftersom han inte svarat på varken mail, sms eller samtal på två veckor nu, trots aktivitet på facebook och leveransrapporter på meddelanden. jaja, inte så mycket att göra åt, men, självklart, irriterande eftersom jag gärna hade ställt in packning där samt hämtat mina ölskade skor.
men jag har ju fått jobb så vad har jag att hänga läpp för? drar iväg till biljardcaféet där jag lånar datorn och mauritz ploppar och börjar svamla om att weidman är riktigt snygg, jag veeeet, för alla påminner mig stup i kvarten. eftersom jag då kom att tänka på weidman skickar jag iväg ett sms med eta-förfrågan och får tillbaka att hon beräknar vara framme vid 5, om tre timmar..  ungefär samtidigt går tiden på datorn ut. det är bara att dra regnjackan tätare omkring sig och ge sig ut i haglet som åter igen öser ner i det härliga karlskrona. men victor sa ju igår att jag bara skulle höra av mig om jag ville hänga (eller ha tak), så det gjorde jag. men det visar sig att han dissar mig för persson.. otippat och tungt. men var ska man ta vägen då? ringer weidman och kontrollerar eta igen, den har skjutits fram avsevärt och hon beräknas vara framme ungefär samtidigt som sista bussen hem går. då kan man ju lika gärna åka hem. kalas, bussen gick för tjugo minuter sen, nästa går vid halv sju.. eftersom jag nu var så trött på allt gick jag ner till stationen, köpte en svindyr tågbiljett och åkte hem. väl hemma mobbar de mig för valet av jobb. vilket val av jobb?!


min något infekterade åsikt.

läste just syteO:s blogg. det är inte mycket han skriver, mest ordbajsande och inget man (jag?) inte redan visste. i mina ögon verkar han mest bara vilja få sig själv att framstå som "cool" och lite bättre för att just han är där, men det kan bero på att jag inte riktigt drar jämnt med honom. stora frågan är för mig: varför bloggar just denna människa? jag ville ju läsa..

jag gör honom i alla fall en tjänst och lägger upp
en lite mer smickrande bild än den från bloggen

min bror är inte som andra bröder.


vad har världen emot mig.


bamse får det att kännas lite bättre..


ibland tänker jag att det måste vara nåt fruktansvärt jag gjort mot världen eftersom den ska vara så jävlig tillbaka. idag sprang jag till affären genom skogen, tar typ 40 minuter. när jag så var på väg hem och kommer i höjd med golfbanan ligger jag helt plötsligt på marken och ser absolut nada på högerögat. eeeh, vad tusan hände? bultar i högra ögonbrynet, hmm, det blöder..? aaah, anledningen till att jag inte ser nåt på högerögat är att jag tappat linsen.. check. men vad var det som hände då? hmm, ligger en golfboll bredvid mig..
hur stor är chansen att man får en golfboll i skallen när man går i skogen?

utanför mitt fönster.

mitt rum är det enda sovrummet som ligger på nedervåningen. eller, ja, biblioteket fungerar ju som gästrum ibland, men om man bortser från det. det är väl ganska trevligt att ha en hel våning för sig själv om kvällarna, men det finns nackdelar. stora nackdelar.
en av de lite fånigare är att alla använder "mitt" badrum, torkar sig på min handduk (varför torka sig på småhanddukarna på krokarna bredvid när det hänger en stor handduk på dörren?), lämnar bromsspår och tar slut på toapappret (man kan ju inte bajsa på sin egen toalett, då luktar det ju illa!).
men det sämsta med att bo på markplanet är insynen. mitt rum har tre jättefönster, två mot innergården och ett mot en cykelväg. under sommaren är cykelvägen tungt trafikerad av badgäster, motionärer och dog walkers. i början tänkte jag inte så mycket på det, drog bara ner rullgardinen. det är bara det att för något år sedan upplyste min bror mig om att min rullgardin är näst intill helt genomskinlig utifrån..
förra året bestämde kommunen att parkeringsplatsen på andra sidan cykelvägen nu ska vara husvagns- och husbilsparkering. så varje morgon när jag vaknar och rullar upp min rullgardin är jag trevlig nog att vinka mot mina tillfälliga grannar som sitter och äter frukost utanför mitt fönster.

im a disaster.

det är inte för inte min familj kallar min "matlagningskonst" för katastrof. kan verkligen inte laga mat! har jag en riktigt bra dag kan jag göra pannkakor liksom. annars får jag helt enkelt hålla mig till halvfabrikat, mamma scans köttbullar och pappa findus torskpanetter är mina räddare i nöden.
däremot baka, det är min grej det! scones, bullar, tårtor, bröd, kakor, pajer, you name it! kanske kan man utöva någon slags byteshandel grannar emellan? mat mot bakverk? eller mot att jag tvättar åt dem? måste verkligen bättra mig. kanske någon matlagningskurs? naaa, får se hur det blir. någon ändring måste det i alla fall bli, min stackars mamma skämmer ju ögonen ur sig..!

pensionärsprecisionism.

det här med försommar är inte riktigt min grej. man kan inte sola fast solen skiner, man kan inte bada fast man har lagt ut bryggan, man måste klippa gräset minst två gånger i veckan och närbutiken är proppfull med otrevliga människor från golfanläggningen.
det mesta går att komma runt; sol och bad har jag i princip redan klarat av i usa och jag brukar passa på att handla på maxi när jag är inne i stan. men det här tidskrävande gräsklippandet! hade väl varit en sak om man hade en liten gräsmatta som tog någon timme att klippa, jag menar två timmar i veckan kan man ju leva med. men eftersom min pappa alltid ska vara värst så tar vår(a) gräsmattor ca fyra timmar att klippa, tre timmar med traktorn, framsidan tar ca en timme med den lilla gräsklipparen men sen ska det ju inspekteras också.. så det är bara fram med saxen, inte ett grässtrå får sticka upp. efter 21 år är man ganska trött på denna pensionärsprecisionism (skaffa trädgårdshjälp?).
när så äntligen husens gräsmattor är godkända är det dags för badplatsens och hamnplanens tretimmarsklippning. har man riktig tur sen så har den nitiske arbetsledaren totalt glömt bort att parkeringen också borde klippas..


i snitt klipper jag (och min långa lilla bror när han är ledig) gräs en och en halv timme om dagen. tänk om vi hade fått betalt, tänk 50 kronor i timmen, det hade liksom blivit 15 000 i månaden!